Brexit stör sinnesfriden
Medborgarskap Utvisningsbrev och komplicerade ansökningar. Byråkratin kring brexit har blivit ett huvudbry för EU-medborgarna i Storbritannien. Rekordmånga har börjat lämna landet. För dem som stannar kvar är osäkerheten kring framtiden stor.
För Elena Paolini har det betytt mycket att byråkratin i Storbritannien varit så pass mycket enklare att handskas med än den i Italien. I och med brexit förändrades allt.
Det ligger en tjock hög papper på bordet framför Elena Paolini. Hon sitter hemma i lägenheten i Camden i norra London, bredvid henne på soffan sitter katten Jinxy och tittar på, utanför de stora fönstren hörs ett avlägset trafikbrus.
Elena Paolini har bläddrat igenom pappershögen flera gånger under de senaste månaderna. Den är hennes ansökan om uppehållstillstånd, det första steget mot ett brittiskt medborgarskap. Pappren ska skickas till inrikesministeriet, men Elena Paolini tvekar.
– Det här är värre än byråkratin i Italien, säger hon.
– Det jag tyckt om med Storbritannien är att det varit så enkelt att handskas med sådant här tidigare. Men det är annat nu.
Elena Paolini flyttade till London på nittiotalet. Hon har bott i lägenheten i Camden i nästan 20 år. Hennes man är britt och deras tolvåriga dotter Alice har dubbelt medborgarskap. Före brexitomröstningen var Elena Paolini övertygad om att hon inte ville ha ett brittiskt pass.
– Jag ville inte ens gifta mig, jag vill vara fri. Men vi gifte oss så att vår dotter kunde få dubbelt medborgarskap. Och nu tänker jag ansöka om medborgarskap.
Osäkerheten kring EU-medborgarnas status efter utträdet har gjort att hon upplever att hon inte har något annat val.
– De har lovat oss ”settled status” efter brexit. Men det betyder att man inte kan resa ut ur landet för en längre period. Vad händer om jag måste åka hem till Italien för att ta hand om min pappa? Kan jag då inte längre komma tillbaka till Storbritannien och till min familj?
Elena Paolini arbetar som frilansande översättare. Ansökningsprocessen för egenföretagare och frilansare är besvärligare än för anställda. Paolini har därför anlitat en jurist för att få hjälp. Men byråkratin känns ändå besvärlig. Myndigheterna vill ha allt från kontoutdrag till skatteuppgifter.
– Allting är så osäkert. Men om jag får ett papper på att jag får stanna, då kan jag känna mig trygg. London är vårt hem.
Under sommaren ombads närmare hundra EU-medborgare i Storbritannien att lämna landet. En av dem som fick brevet av inrikesministeriet var akademikern Eva Johanna Holmberg från Åbo. Holmberg har ett femårigt kontrakt som gästforskare på Queen Mary University i London. Hon har bott i Storbritannien i ett år och är gift med en britt. Hon fick veta att hon hade en månad på sig att lämna landet, annars kunde hon ”gripas under the Immigration Act” och utvisas.
Enligt inrikesministeriet hade breven skickats ut av misstag. Premiärminister Theresa May bad om ursäkt och försäkrade att EU-medborgarnas status inte förändrats. Men det är inte första gången myndigheternas agerande fått EU-medborgarna att känna sig osäkra. Theresa May vägrade länge garantera att de som bosatt sig i Storbritannien före utträdet får stanna efter brexit.
Mellan mars 2016 och mars 2017 lämnade 122000 EU-medborgare Storbritannien. Också invandringen från EU har minskat. Enligt lobbygruppen 3million, som representerar EU-medborgarna, är det osäkerheten kring framtiden som fått många att bestämma sig för att flytta.
Trettioettåriga Isabelle Buruma
har ännu inte bestämt sig om hon ska stanna eller flytta. London är hennes hem och hon har bott i staden sedan hon var fyra. Men hon föddes i Hongkong och har ett holländskt pass. Regeringens senaste tabbar har fått henne att tappa förtroendet för landet.
– Det överraskar mig inte att de skickade ut deporteringsbrev.
Enligt Isabelle Buruma har inrikesministeriets misstag fått henne att bestämma sig för att vänta med att ansöka om uppehållstillstånd, trots att familjemedlemmar uppmanat henne att göra det. Det oroar henne att en del av dem som ansökt om uppehållstillstånd fått besked om att de inte får stanna kvar. Närmare trettio procent av alla EU-medborgare som ansökt om uppehållstillstånd efter brexitomröstningen har fått avslag på sin ansökan.
– Jag litar inte på regeringen just nu, systemet fungerar inte. Varför ska jag fylla i en ansökan på 85 sidor och betala en massa då vi inte ännu vet vad som kommer att hända?
Ett problem för Isabelle Buruma är att hon skulle förlora sitt nederländska medborgarskap om hon ansökte om brittiskt medborgarskap. Det är något hon inte är beredd att göra. Brexit och den främlingsfientlighet omröstningen fört med sig har fått henne att undra om hon vill stanna kvar i Storbritannien.
– För stunden tänker jag stanna, men jag oroar mig över framtiden. Mitt nederländska pass är min biljett till Europa.
Allting är så osäkert. Men om jag får ett papper på att jag får stanna, då kan jag känna mig trygg. London är vårt hem.
Elena Paolini Frilansande översättare