Matsvinn föder nya affärer
EU:s mål är att halvera matsvinnet inom unionen fram till 2030.
Frustrationen över att så mycket ätbar mat slängs bort får folk att ompröva sin inställning till bäst före-märkning. Det ger samtidigt upphov till ny affärsverksamhet av olika slag.
– Vi köper upp varor som ingen annan vill sälja och som leverantörerna har svårt att bli av med, säger Karl Andersson på nätsajten Matsmart, som säljer restpartier av livsmedel via nätet.
Richard Lindroos, som driver en liknande tjänst, säger att verksamheten är en win-winwin-situation som gynnar tillverkarna, kunderna och miljön.
EU:s mål är att halvera mängden matsvinn inom unionen fram till 2030. Nästa vecka, 11–17 september, ordnas Matsvinnsveckan som uppmärksammar ämnet.
I snart ett år har nätsajten Fiksu Ruoka sålt överskottslivsmedel. Företagets affärsidé är att köpa in restpartier från hela leveranskedjan, från tillverkare och importörer till grossister och sedan sälja dem via nätet.
Från att ha börjat mer eller mindre i det tysta, har verksamheten skalats upp efterhand och sedan maj har försäljningen fördubblats varje månad. Det berättar grundaren Richard Lindroos och vd:n Juhani Järvensivu.
– Kundtillväxten har överträffat alla förväntningar. Bland kunderna finns både de som försöker spara pengar och de som vill göra en insats i kampen mot matsvinnet.
Tills vidare har företaget kontrakt med cirka 20 leverantörer och förhandlingar förs med fler. Några problem att bli av med varorna har det inte varit.
– I princip kunde vi till och med köpa upp stora affärers överskottsprodukter, men i praktiken skulle det handla om så små mängder att det inte är förnuftigt, säger Järvensivu.
Lindroos, som grundat företaget, har i cirka 15 år haft insyn i logistikbranschen och märkt att det alltid uppstår ett visst svinn, oavsett hur effektiva systemen är. Det vanliga är att varorna helt enkelt inte går åt som tillverkaren och affären har räknat med.
– Men det kan också hända att tillverkaren lanserar en ny storlek på en förpackning. Då vill de snabbt göra sig av med det gamla lagret, säger Lindroos.
Några färskvaror säljs inte på sajten, utan mest torrvaror med lång hållbarhet. Populära produkter är konserver och soppor, mysli och frukostflingor, pasta och ris, chips och godis. Säsongvaror som glögg och julpepparkakor är typiska produkter som säljs billigt efter helgerna.
Svensk nätbutik landsteg
I somras etablerade sig också svenska Matsmart i Finland. I Sverige har Matsmart funnits sedan 2014 och tjänsten finns även i Norge. Vd:n Karl Andersson säger att grundarna utgick från tre omständigheter när de utvecklade sin affärsidé: matsvinn är ett stort globalt problem, kunderna har mer och mer börjat acceptera att köpa livsmedel via nätet, och de älskar att göra en bra affär.
– Vi tänkte att om vi kunde kombinera de här tre sakerna så hade vi någonting starkt, säger Andersson.
Tills vidare säljer Matsmart svenska leverantörers varor också på den finländska marknaden. Andersson medger att det kan kännas lite bakvänt, men att det är ett sätt att testa hur marknaden fungerar.
– Nästa steg är att köpa varor från finländska leverantörer. I takt med att vi växer in i Finland börjar sajten fyllas på med mer och mer finländska varor.
När det gäller färskheten anges bäst föredatumet alltid på sajterna. Enligt Richard Lindroos på Fiksu Ruoka har de flesta varor flera månader kvar till bäst föredagen, eftersom de köpts in av andra orsaker än kort hållbarhet. Han säger också att uppmärksamheten kring matsvinnet ändrat konsumenternas syn på datummärkningen.
– De flesta har säkert haft varor hemma som fortfarande varit bra fast bäst föredatumet har gått ut. Men vi tar inga risker, om en vara misstänks utgöra en hälsorisk drar vi genast bort den, säger Lindroos.
Karl Andersson säger att Matsmart alltid granskar att varorna som säljs är bra. När konsumenterna köper dem har de ofta 30–90 dagar kvar av sin hållbarhet.
– Samtidigt är det en intressant fråga om till exempel ett mineralvatten blir dåligt två dagar efter bäst föredagen, säger han.
Inte konkurrenter
Varken Matsmart eller Fiksu Ruoka är oroade över att två liknande företag finns på marknaden – det ryms flera aktörer, anser de. De ser sig inte heller som konkurrenter till etablerade mataffärer.
– Vi köper upp varor som ingen annan vill sälja och som leverantörerna har svårt att bli av med, säger Karl Andersson.
Richard Lindroos säger för sin del att verksamheten skapar en winwinwinsituation som gynnar alla: tillverkare, grossister, konsumenter och miljön. Kari Luoto, direktör på Dagligvaruhandeln, ser inte de nya nätsajterna som något hot mot etablerade mataffärer.
– Möjligen när det gäller vissa produkter, men nätsajterna har ju inget fullständigt sortiment och vad som bjuds ut är slumpmässigt. Här saknas färskvaror som är en mycket central del av hushållens inköp.
Luoto stöder öppen konkurrens bara det sker på jämlika grunder, under ansvar och enligt spelregler
na. De nya nätbutikerna ser han som ett tecken på att dagligvaruhandeln är dynamisk.
– Man kan göra saker på olika sätt och de som gör sin grej bäst klarar sig.
Inte heller Pirjo Korpela, överinspektör på livsmedelsverket Evira, har några hälsomässiga invändningar mot försäljning av överskottslivsmedel via nätet.
– På de här sajterna ser jag inga varor som skulle kunna utgöra en hälsorisk för konsumenterna. Det handlar om produkter som inte ens behöver förvaras kallt. Kanske blir lakritsen lite hård när bäst före-datumet går ut, men alla vill inte ens att lakritsen ska vara mjuk, säger hon.
Insatser på många plan
Också på många andra håll pågår in- satser för att minska matsvinnet. HBL skrev i somras om plattformen ResQ där restauranger och kaféer kan sälja överbliven mat billigt. Hundratusentals matportioner har räddats via tjänsten.
Kyrkans utlandshjälp håller för tillfället på att importera konceptet We Food från sin danska systerorganisation. Det handlar om fysiska butiker som säljer överskottsmat. En gräsrotsfinansieringskampanj för ändamålet pågår och om en lämplig lokal hittas så är målet att öppna en fysisk butik i huvudstadsregionen före årsskiftet.
Också de stora livsmedelskedjorna har lyckats minska sitt matsvinn. Det har skett bland annat genom att märka varor med röda prislappar och rea bort dem sent på kvällen – ett sorts happy hour-koncept som Sgruppen införde i hela landet i somras. Mer varor än tidigare ges till välgörenhet, samtidigt som nya digitala beställnings- och uppföljningsverktyg gör det lättare att optimera den mängd som köps in.
Utvecklingen drivs på bland annat av EU:s mål att halvera matsvinnet fram till 2030. Frankrike har som första EU-land förbjudit stora mataffärer att kasta bort mat. Produkter som inte gått åt till försäljning måste i stället skänkas till behövande.
– För att EU:s mål ska nås räcker det inte med att handeln vidtar åtgärder. En stor del av ansvaret vilar på hushållen, säger Kari Luoto.