Provrör vinner över insemination
I många situationer kan provrörsbefruktning helt ersätta insemineringar, som ofta ses som en lättare behandlingsform mot barnlöshet. Så säger de sakkunniga som FNB intervjuat.
Orsaken är att provrörsbefruktningen vinner terräng är att det är allt äldre personer som söker sig till fertilitetsbehandlingar och då är insemineringar i stort sett fruktlösa.
FNB intervjuade flera personer insatta i fertilitetsbehandlingar. En del av dem tyckte till och med att man i vissa situationer helt skulle kunna sluta med insemineringar.
– Insemineringsbehandlingarnas resultat är inget att hänga i julgranen. Cirka 90 procent av alla insemineringar slutar i besvikelse, säger Eero Varila, medicinsk direktör vid fertilitetskliniken Dextra.
Provrörsbehandlingar har blivit aningen vanligare medan antalet insemineringar på motsvarande vis blivit aningen mindre populära.
– Behovet av inseminering håller på att minska men helt kommer den inte att försvinna, säger Tarja Olkinuora, specialistläkare i obstetrik och gynekologi vid Mehiläinen Felicitas.
Experterna understryker dock att inseminering under vissa omständigheter kan leda till goda resultat.
Barn vid var femte provrörsbehandling
Cirka 14 000 fertilitetsbehandlingar inleds varje år. Av dem är dryga 10 000 provrörsbehandlingar. Andelen kvinnor över 35 som undergår den här behandlingen har ökat under 2000-talet. Detta framgår av statistik från Institutet för hälsa och välfärd (THL).
Sannolikheten att en provrörsbefruktning ska lyckas är nästan dubbelt så stor som för inseminering och cirka var femte provrörsbehandling leder till att ett levande barn föds, säger THL:s forskningschef Reija Klemetti.
Klemetti forskar i assisterad befruktning i Finland för sin avhandling. Allt fler kvinnor som söker behandling är omkring 40, säger hon.
Rådgivning redan i grundskolan
Nativiteten kom åter på tal då SDP:s ordförande Antti Rinne uppmuntrade finländare till barnfödartalko. De sakkunniga som FNB intervjuat känner igen Rinnes bekymmer. De anser att mer information om fertilitet borde fås i cirkulation så att folk skulle söka sig till behandling i tid.
Klemetti vid THL föreslår rentav att rådgivning kunde ges redan i grundskolan.
–Det är viktigt att fertilitetens hälsoaspekter diskuteras realistiskt, precis som man pratar om preventivmedel.
Även faktumet att många skjuter upp familjebildandet syns i nativiteten. Fertilitetsbehandlingen kan ta flera år och familjens slutgiltiga barnantal kan bli lägre än vad man hoppats på.