”Undantagslag är en intressant idé”
Riksdagen Professor Martin Scheinins öppna brev till oppositionen om underrättelselagen, och vilka möjligheter det i princip finns att förhandla om tillvägagångssättet, väckte intresse bland ledamöter som samlats i Riksdagshuset efter två års exil.
– I plenisalen fattar vi alla beslut under ögonen på den lille pojken i skulpturen Framtiden, sade talman Maria Lohela då riksdagen samlades i plenisalen, under Wäinö Aaltonens nyförgyllda skulpturer, efter två års exil.
Framtiden var också samtalsämnet bland ledamöterna då det gällde de omtalade spaningslagarna, eller underrättelselagarna.
Professor Martin Scheinin, expert på internationell rätt och grundläggande rättigheter, har i ett öppet brev påtalat att det finns flera sätt att gå tillväga än att klubba igenom underrättelselagarna med en grundlagsändring i försnabbad ordning.
– Det skulle vara en öppen port för alla kommande majoritetsregeringar att tillägga nya spaningsbefogenheter, skriver Scheinin och tillägger talesättet att ”mycket vill ha mer”.
Han anser att det bästa vore att ändra lagstiftningen inom ramen för nuvarande grundlag, men nämner också alternativet att stifta en tillfällig undantagslag – då skulle inte grundlagen stå öppen för ytterligare ändringar som inskränker på rätten till privatliv, menar han.
Riksdagsledamot Krista Mikkonen (Grön), som sitter i försvarsutskottet, tycker att resonemanget är intressant.
– Tydliga begränsningar är väldigt viktigt ifall grundlagen ändras, så att skyddet för privatliv inte blir beroende av tolkningar. Grundlagen finns uttryckligen till för att tåla tidens tand. Scheinins tankar om undantag på viss tid är intressanta, säger Mikkonen.
Hon påpekar att ingen ännu sett regeringens förslag, och att det inte lönar sig att debattera i affekt.
– Händelserna i Åbo påverkar nu diskussionen och skapar räds-
la, samtidigt som vi vet att nya spaningslagar i sig inte skulle ha hjälpt.
SFP understryker att lagberedningen måste vara mycket bra, och att bedömningen görs när den är klar. Anna-Maja Henriksson (SFP) vill dessutom ha klart vad tidtabellen är – om riksdagsbehandlingen kommer i gång i vår kan det vara fråga om mindre än ett års skillnad mellan snabbare förfarande och att låta grundlagsändringen vänta över valet 2019.
Ben Zyskovicz (Saml) anser att det är bättre ju tidigare spaningslagarna uppdateras.
– Jag anser att lagen behövs, och jag tror få tvivlar på det. Om det blir färdigt ett år tidigare eller senare? När det gäller att stärka vår säkerhet är det bättre med tidigare. Vem vet vad som händer under ett år, så varför dröja, säger Zyskowicz.
Henriksson och Eva Biaudet (SFP) vill lyfta upp alla andra saker som påverkar samhällssäkerheten, de sociala frågorna och samhällsklimatet, till exempel. Biaudet anser att Scheinin ger värdefull insikt om vilka alternativ som finns.
– Det här visar hur otroligt viktigt det är att lyssna på experter i lugn och ro. Man har hittills bara talat om den försnabbade grundlagsprocessen, men det finns anslutande alternativ som vi säkert kommer att begrunda. Det är en viktig påminnelse om att inget är enkelspårigt, säger Biaudet.
Tytti Tuppurainen (SDP) anser att det är viktigt att lagstiftningen förnyas, men det får inte ske en kritisk förändring i rättstaten. Är det möjligt att tänka sig undantagslag i stället för att permanent skriva om grundlagen? – Det borde inte uteslutas. Det kan vara möjligt, säger Tuppurainen, som tillsammans med sin riksdagsgrupp avvaktar själva innehållet i lagförslagen.