Spaningslagar får vänta till efter nyår
Riksdagsgrupperna följer i stället med beredningen i förtid
Riksdagsgrupperna kommer att ägna mer tid åt att följa med beredningen av underrättelselagarna redan innan regeringen överlämnat dem till riksdagen.
Orsaken är att tidtabellen skjuts upp till nästa års sida, samtidigt som regeringen önskat att de ska kunna klubbas igenom den här valperioden, inklusive en ändring i grundlagen, och eventuellt träda i kraft så tidigt som nästa höst.
Centerns gruppledare Antti Kaikkonen hade sammankallat alla grupper i går för att mäta läget.
– Ingen har kategoriskt uteslutit ett brådskande förfarande. En del grupper vill ännu vänta och se innehållet, säger Kaikkonen.
Han lovar att man kommer att lyssna på oppositionen och den parlamentariska uppföljningsgruppen.
SFP:s gruppordförande Stefan Wallin säger att han hoppas att det inte leder till politiserande.
– Det är inget man ska spela med.
Riksdagsgrupperna var sammankallade i går av Centerns gruppordförande Antti Kaikkonen, för att kartlägga om det är möjligt att göra en sällsynt grundlagsändring i brådskande ordning.
Under mötet framgick det med säkerhet att underrättelselagen inte kommer att komma till riksdagen i år, utan beredningstiden förlängs till nästa års sida, troligen januari.
Då är nästa riksdagsval inte längre än ett drygt år bort. Regeringen har ändå önskat att riksdagen ska förklara ändringen i grundlagen brådskande för att få igenom spaningslagarna under denna valperiod.
Följer beredningen i förtid
– När det framgick att tidtabellen skjuts upp, sade jag att vi vill utnyttja även tiden fram till dess effektivt. Vi fortsätter följa med innehållet i lagarna redan innan de ges till riksdagen, säger SDP:s gruppordförande Antti Lindtman.
Om det ska tolkas att SDP håller dörren öppen för brådskande ordning bekräftar Lindtman inte, utan upprepar att det beror på innehållet.
Grupperna har kommit överens om att träffas på nytt under höstens lopp.
– Alla verkar hålla med om behovet av en uppdaterad lag. Ingen grupp verkar heller kategoriskt utesluta att vi driver igenom lagarna under den här riksdagsperioden, säger Kaikkonen.
Både de civila och militära underrättelselagarna ska behandlas paral- lellt, enligt Tapani Tölli (C), som leder den parlamentariska uppföljningsgrupp som följer med lagarna.
Stefan Wallin (SFP) säger att den längre beredningstiden kan vara en bra sak ifall det innebär att kvaliteten på lagförslagen är högre, och att de frågetecken som kommit fram i remissrundan rätas ut.
Å andra sidan kan det innebära att skillnaden mellan ett brådskande förfarande och att vänta över nästa riksdagsval blir allt mindre.
SFP har inte uteslutit att grundlagsändringen skulle kunna förklaras brådskande, men vill se tidtabellen och ”vilken nettonyttan blir” jämfört med att låta processen vila över val, säger Wallin.
– De oklarheter som de rättslärda tagit upp i remissrundan måste tas på allvar. Vi har i färskt minne hur det gick med valfriheten i vården, då man trodde att politiken kan topprida juridiken. Det går inte, säger Wallin.
– Möjligheterna korrelerar med kvaliteten på den lag regeringen
släpper ifrån sig. Inga halvmesyrer, inga lottokuponger, inga påskägg där det kan finnas vad som helst inuti. När regeringen sagt att det hänger på oppositionen, så skulle jag vilja kasta bollen tillbaka: Ge oss då en bra proposition.
”Ingen plats för politiskt spel”
Även om det är regeringen som står för lagberedningen lovar Kaikkonen att hålla öronen öppna för oppositionen och inte minst Töllis parlamentariska grupp.
Också Wallin anser att det är viktigt att grupperna möts, men vill inte se något politiskt rävspel, trots att oppositionen har kort på hand.
– Det här är inte plats för politiserande. Det är allvarligt, både själva målet att förhindra illdåd och terror, men också att ändra grundlagen. En tillräckligt stor grupp kan blocka ett brådskande förfarande, men det är inget man ska spela med.
Ifall det blir ett försnabbat förfarande kan underrättelselagarna träda i kraft redan om ett år, menar Kaikkonen.
– Jag kan tänka mig hösten 2018, men om det går till nästa riksdag blir det ett år till efter det, kanske mer. Men det går nog inte att svara exakt i det här skedet.
SYLVIA BJON