Hur påverkas grundlagen?

❞ De oklarheter som de rättslärda tagit upp i remissrundan måste tas på allvar. Vi har i färskt minne hur det gick med valfriheten i vården, då man trodde att politiken kan topprida juridiken.

Stefan Wallin

Riksdagsledamot, SFP

●●Försöken att förnya underrättelselagarna har hittills strandat på grundlagens paragraf 10 som skyddar meddelandehemligheten, eller ”brevhemligheten” i folkmun.

●●En ändring i grundlagen har i fjol föreslagits av en arbetsgrupp vid Justitieministeriet, som innebär att brevhemligheten kan brytas i ett tidigare skede än vid brottsmisstanke, (”bekämpning av brott” i stället för ”utredning av brott”) och ifall det gäller ett allvarligt hot mot den nationella säkerheten: ”... samt för att inhämta information om militär verksamhet eller sådan annan verksamhet som allvarligt hotar den nationella säkerheten.” ●●Normalt kräver en grundlagsändring att den vilar över val, det vill säga en omröstning i nuvarande riksdag samt två tredjedelars majoritet efter följande riksdagsval. Men regeringen vill ha en försnabbad process.

●●Det går om riksdagen röstar för brådskande ordning med 5/6 majoritet, och därefter godkänner grundlagsändringen med 2/3 majoritet.