Skogsindustrin när hopp om EU-kompromiss
Parlamentets första höstsession tar ställning till skogslag
Onsdag är en avgörande dag i följetongen om Finlands skogsbruk och klimatmålen.
På bordet finns ett nytt ändringsförslag som tillkommit i förhandlingar mellan parlamentariker Nils Torvalds, som förhandlar för Aldegruppen, och rapportören Norbert Lins (EPP). Förslaget har jämkats så att det ska vara mer gynnsamt för den finländska skogsindustrin än förslaget från miljöutskottet.
De skogsrika ländernas lobbning fortsätter också på regeringsnivå, eftersom sagan inte är all på onsdag. Efter det ska parlamentets beslut jämkas med medlemsländernas regeringar i rådet. Lagen om föränd- ringar i mark- och skogsanvändning kan avgöra om Finland kan utöka sin avverkning i enlighet med planerna för framtidens bioekonomi, eller om det ska räknas som utsläpp.
Det blir på flera sätt en supervecka i EU då parlamentet samlas.
Det är inte bara Jean-Claude Junckers linjetal på onsdag förmiddag, utan på eftermiddagen ska parlamentet rösta om det klimatförslag om skogsanvändning som Finlands industri gått och spänt inför länge, lobbat och förhandlat kring.
Skogs- och markanvändningen har varit en del av klimatmålen, som även Finland stöder. Men tolkningen har varit ett problem för det finländska skogsbruket. Finland har lobbat hårt för att skogen också ska räknas som kolsänka, som binder koldioxid ur luften, och inte som ett utsläpp ifall man avverkar mer.
När miljöutskottet i somras godkände förslaget såg den finländska skogsindustrin det som ett svårt bakslag, för att ökningen i avverkningen jämförs med gångna årtal då avverkningen råkade vara låg i Finland. Nu väntas behovet växa inom bioekonomin.
Torvalds och Lins hittade justering
Tillsammans med andra skogsrika länder har Finland pressat på in i det sista.
Nu kan ett ändringsförslag vinna mark inför omröstningen, eftersom Nils Torvalds (SFP/Alde) på torsdagskvällen hittade en kompromiss i förhandlingar med Norbert Lins (EPP) som är miljöutskottets rapportör.
Ändringsförslaget går ut på att ta bort begreppet avverkningsintensitet, det vill säga avverkningarna jämfört med återväxten. Målet är att möjliggöra en ökning i avverkningarna så länge man ser till att kolsänkan också växer. Där spelar också förrådens roll in. Ett utökat förråd kan man uppnå till exempel genom mera byggande i trä.
Ändringsförslaget har veterligen fått stöd från olika håll i moderata högern EPP, liberala Alde, konservativa ECR och delvis socialdemokraterna S&D. Grupperna har sina gruppmöten under måndagskvällen och på tisdag.
Åsikterna om skogsbruket går isär också i Finland. Miljöorganisationerna har ansett att klimatförslaget är skäligt, och kritiserar skogsindustrin för att inte tillräckligt ta i beaktande det kol som frigörs på nytt när skog används till kortlivade produkter som papper.
På regeringsnivå lobbas det febrilt, eftersom det inte tar slut här. Medlemsländerna i rådet ännu ska förhandla om slutresultatet när parlamentets åsikt är klar. Finland satsar hårt på att det ska ske ännu under Estlands ordförandeskap, som anses gynnsamt för Finlands linje. Den gångna veckan har finansminister Petteri Orpo (Saml) bland annat träffat EPP-ordföranden Manfred Weber.
– Jag är överens med Petteri Orpo om att hitta en god lösning för skogsindustrin , twittrade Weber.
Blickarna på Juncker
Onsdagen linjetal, State of the European Union, sker inför JeanClaude Junckers sista hela arbetsår före nästa EU-val. Förväntningarna är att han vill bli ihågkommen för något annat än brexit.
Väntade ämnen är åtminstone säkerhetssamarbetet, utvecklingen av euroområdet med en möjlig ny ”finansminister”, handel och investeringar. Talet avrundas med en tre timmar lång debatt i parlamentet.
Juncker sade i en intervju till Politico att han eventuellt använder talet också för att vädra sina personliga åsikter.
– Jag frågar mig om jag inte ska ta chansen att öppna upp vad jag tänker. Årets tal blir viktigare än nästa års, så jag överväger att leverera min åsikt.