Längre pappaledigt enda lösningen
Enligt en rapport från THL är en förlängning av pappaledigheten det enda sättet att få papporna att stanna hemma längre
I dag använder mammorna största delen av den föräldraledighet som föräldrarna kan dela på och av hemvårdsstödet. Användningen av den för papporna särskilt reserverade pappaledigheten har vuxit märkbart, men den totala tid som papporna är hemma är betydligt mindre än den tid som mammorna är hemma.
– Bara pappaledighete med inkomstrelaterad dagpenning anses självklart vara pappornas ledighet, säger specialforskaren Johanna Närvi på Institutet för hälsa och välfärd THL.
Den här inställningen finns både bland föräldrarna och arbetsgivarna i en undersökning som THL låtit göra.
Forskarna sågar de flesta modeller som förts fram för att reformera familjeledigheterna, och säger att det enda sättet att få papporna att stanna hemma längre är att förlänga pappaledigheten.
De tar också luften ur argumentet att en förkortning av tiden som man kan få hemvårdsstöd för skulle leda till bättre sysselsättning bland kvinnor.
– Att förkorta stödperioden skulle säkert öka utbudet av arbetskraft, men det leder inte automatiskt till ökade sysselsättning, säger forskningschefen Minna Salmi.
Det här eftersom många av de som stannar hemma tills barnet är tre år har låg utbildning och saknade ett jobb innan de fick barn.
– Bara pappaledigheten med inkomstrelaterad dagpenning anses självklart vara pappornas ledighet, säger specialforskaren Johanna Närvi.
Inställningen gäller både föräldrarna och pappornas arbetsgivare. I en intervjuundersökning som THL gjort på arbetsplatser talade man till exempel könsneutralt om familjeledigheterna på en arbetsplats, men avsåg ändå enbart pappaledigheten när man talade om männens familjeledigheter.
Fler är pappalediga längre
Pappaledigheten är också den enda vars användning har vuxit märkbart bland pappor. År 2010 använde var tredje pappa den längre pappaledigheten. Nu har andelen vuxit till hälften. Däremot använder papporna knappt något av föräldraledigheten som föräldrarna får dela på eller av hemvårdsstödet. Den genomsnittliga föräldrapenningen till pappor har däremot inte vuxit, säger forskningschefen Minna Salmi.
– Det innebär att gruppen som tar ut pappaledigheten har breddats, säger hon.
Det är alltså inte längre bara höginkomsttagare som använder den längre pappaledigheten utan det håller på att bli en norm att använda den.
Forskarna konstaterar i en färsk rapport att de flesta modeller som har föreslagits för att reformera familjeledigheterna inte leder större jämställdhet.
Till exempel föreslår en del modeller att den period med föräldrapenning som kan delas fritt mellan föräldrarna förlängs. Enligt forskarna visar statistiken att det till nästan hundra procent är kvinnorna som tar ut de föräldrapengarna.
Också modellerna där pappan kan flytta över en del av sin kvot till mamman leder enligt forskarna till att ingenting egentligen förändras.
Forskarna ifrågasätter om till exempel de modeller som fackcentralen FFC, akademikercentralen Akava och Samlingspartiet föreslår har någon jämställdhetseffekt.
Förkortat stöd höjer inte sysselsättningen
Forskarna tar också ställning till diskussionen om att förkorta peri oden för hemvårdsstöd. De säger att det är onödigt att förvänta sig att det leder till högre sysselsättning eftersom största delen av de kvinnor som stannar hemma tills barnet är 3 år har dålig utbildning och saknade ett jobb innan de fick barn.
– Att förkorta stödperioden skulle säkert öka utbudet på arbetskraft, men det leder inte automatiskt till en ökad sysselsättning. Det måste också finnas jobb, säger forskningschefen Minna Salmi.
Hon efterlyser satsningar på utbildning och på kvaliteten och priset på dagvård. Om man vill få flera mammor att jobba ska man inte göra dagisgrupperna större eller begränsa den subjektiva rätten till dagvård.
Salmi ställer sig också skeptisk till regeringens beslut att familjeledighetsreformen inte ska få kosta extra.
– Varför utgår man från att jämställdhet och satsningar på barndomen ska komma gratis? frågar hon.
”Modell klar före årsskiftet”
Regeringen beslutade i samband med budgetförhandlingarna att starta en reform av familjeledigheterna. Familje och omsorgsminister Annika Saarikko (C) lovar att regeringen utnyttjar THL:s rapport.
– Det här arbetet startas i dessa veckor så att den politiska linjen – vilken modell vi börjar bereda – borde vara klar i slutet av året, sade Saarikko på THL:s presskonferens.
Att förkorta stödperioden skulle säkert öka utbudet på arbetskraft, men det leder inte automatiskt till en ökad sysselsättning. Det måste också finnas jobb. Minna Salmi forskningschef