Hårda bud då medaljerna ska bli fler
OS Den finländska idrottspubliken hungrar efter framgång och det ska den få. I fortsättningen ska färre grenar få mera stöd, vilket betyder att många från och med årsskiftet blir helt utan.
– Vi försöker uträtta underverk. Potten vi har att jobba med är liten och ser inte ut att bli större. Vi sitter i en ganska liten sandlåda men försöker hålla någorlunda jämna steg med andra länder.
Så beskriver Mika Lehtimäki, ansvarig för utvecklingen av elitidrotten på OS-kommittén, det ekonomiska läget för toppidrotten i Finland just nu. Den lägesbeskrivningen är samtidigt orsaken till att kommittén nu ser över antalet grenar som får stöd. I klartext ska nuvarande 45 grenar bli klart färre.
– I Nya Zeeland delar sex grenar på 40 miljoner euro, i Schweiz lägger man nu till 15 miljoner euro för toppidrotten och att gallra lika hårt bland grenarna som till exempel Storbritannien har gjort vill vi inte. Men för att vi ska nå framgång med sex miljoner euro krävs att pengarna styrs till de som har potential att nå framgång.
Lehtimäki, som på OS-kommittén också är grenansvarig för bland annat friidrotten, har en krass syn på förändringarna.
– Det är hårda bud som gäller. Det kommer att finnas bra idrottare, många talanger, som blir utanför OS-systemet. Man hoppas att de hittar andra modeller att lösa ekonomin på.
Varierande förväntningar
I praktiken ska alla grenförbund nu lämna in en plan och en lista på idrottare till OS-kommittén, med deadline den 10 oktober. I slutet av november får sommargrenarna sedan besked om den nya fördelningen.
På Seglarförbundet hoppas man på att inga större förändringar ska ske. Seglingen har hört till de grenar som prioriteras högt av OS-kommittén och landslagstränaren Joakim Wilenius ser ingen orsak till att den saken skulle förändras.
– Vi har ju tidigare hört till de grenar man satsar på och jag ser inget skäl till att det skulle bli annorlunda. Resultaten har inte blivit sämre och systemet hela tiden bättre. Vi lyfts ibland fram som skolexempel av OS-kommittén i och med att vi varit tvungna att samarbeta mycket internationellt och det är något som kommittén vill att också andra grenar ska göra, säger Wilenius och konstaterar att stödet man får från OSkommittén är viktigt men ändå bara är en del av förbundets och idrottarnas ekonomi.
Hos boxarna har tongångarna under sensommaren varit de raka motsatta, för att inte säga direkt upprörda. Mira Potkonen tog Finlands enda medalj i senaste OS i Rio och i en intervju för Helsingin Sanomat låter förbundets vd Tomi Korpinen förstå att de grenar som får mest pengar är de som ligger beslutsfattarna närmast hjärtat.
– Om det är samma personer som bestämmer vilka grenar som ska få stöd i framtiden som bestämde inför OS i Rio – kan man då förvänta sig bättre resultat i kommande tävlingar, sade Korpinen till HS i augusti.
Alla grenförbund har en ansvarig person hos OS-kommittén och meningen är att samarbetet mellan den personen och grenen ska fördjupas.
– Vi ska vara med i idrottarvardagen mera än tidigare. Och med tanke på våra begränsade personresurser är det inte möjligt om vi har att göra med 45 grenar, säger Lehtimäki.
Förebilder behövs
Bland de grenförbund som fått en mindre summa av OS-kommittén finns bland andra Handbollförbundet. Under 2016 handlade det om 15 000 euro – en viktig summa, säger verksamhetsledare Päivi Mitrunen.
– Vi hoppas på fortsatt stöd och att de räknar med att vi är ett förbund som till skillnad från en del andra bollsporter inte får stöd av till exempel det europeiska förbundet. Men får vi ingenting kraschar inte verksamheten för det, säger Mitrunen.
Mitrunen vill ändå lyfta fram en annan aspekt än antalet finländska medaljer.
– Vad händer om några år om vi bara stöder medaljgrenarna i OS? Ungdomar behöver förebilder, landslag att se upp till – se bara på basketen, de kommer att få nya juniorer intresserade efter det här hemmamästerskapet, säger Mitrunen.
Bra läge inför vinter-OS
På Tennisförbundet anser man att informationsgången inför de förändringar som väntar inte varit lyckad.
– Det har varit lite märkliga turer, man har hört mera i offentligheten än direkt via kommittén. I oktober ska vi ha vår plan klar och i november fattar de beslut, sammanfattar vd Teemu Purho.
Purho utgår från att tennisen, som tidigare inte hört till de grenar som prioriterats högt av OS-kommittén, ändå ska få stöd också i fortsättningen.
– Med tanke på att vi har världsettan i dubbel förväntar jag nog mig att vi ska få pengar. Men eftersom de nu stöder 45 grenar blir det intressant att se om det i framtiden är 10 eller 20 förbund som får stöd, det vet ingen.
Just den frågan vill Lehtimäki inte svara på i det här skedet. All bredd kan inte slopas, men för att det ambitiösa medaljmålet på 10 blåvita pallplaceringar i vinter-OS i Sydkorea och i sommarspelen i Tokyo ska nås behöver någonting – eller mycket – göras.
– Målsättningar ska vara realistiska men ambitiösa. På vintersidan har vi ett bra läge där många av topparna, till exempel Iivo Niskanen och Enni Rukajärvi är idrottare i sina bästa år och kan vara med i ytterligare två OS. I Tokyo måste vi utgå från att det kan bli tre medaljer i stället för den enda vi tog i Rio, säger Lehtimäki inför förändringen som ska ta Idrottsfinland ett steg närmare förnyad medaljframgång.
– Pengar måste tas från botten eftersom det inte kommer in nya penningströmmar. Vi höjer helt enkelt ribban och pengar delas ut bara på basis av framgång.