Sanna Majuri debuterar på svenska
Skådespelaren Sanna Majuri njuter av att få bo i ett fritt land men tycker det är skrämmande att så många vill dra tåget bakåt. Nu debuterar hon på Lilla teaterns scen – i en revy om det hundraåriga Finland.
Efter att i femton års tid ha medverkat i stora musikaler på Helsingfors stadsteater ville Sanna Majuri prova på något nytt. Hon tog tjänstledigt, for till London och började studera med siktet inställt på att bli sånglärare och röstpedagog.
Nu är tjänstledigheten över och Majuri har återvänt till teatern. Men studierna fortsätter.
– Jag älskar det. Nu får jag på ett vetenskapligt sätt lära mig allt om rösten och om hur de små musklerna i strupen jobbar. Att sjunga är ingen mystik.
– Dessutom ger studierna mig en trygghet för framtiden. En vacker dag kan jag kanske inte sjunga längre.
Sanna Majuri var 27 år när hon sökte, och blev antagen, till Teaterhögskolan. Beslutet mognade under drygt 100 föreställningar av Les Misérables där Majuri fick en roll tack vare studierna vid Pop- och jazzkonservatoriet.
Nu är det dags för nästa stora utmaning – att spela revy på svenska.
– Det blir spännande. Jag ser det som en upplevelse och ett äventyr säger Majuri som har hårdtränat sin svenska sedan repetitionerna inleddes.
Revy med fantasier
Lilla Teatern tar upp sin stolta revytradition med nyskrivna Det ordnar sig Sapiens, skriven av Marina Meinander och Kirsi Porkka. Revyn beskrivs som en fartfylld kavalkad som tar det hundraåriga Finland på pulsen men också riktar en vass blick in i framtiden.
– Regissören Marina Meinander ger all feedback på svenska. Sufflösen och jag jobbar på vokalerna och det fonetiska uttalet. Och så språkbadar jag med min femårige son, som går på språkbadsdagis. Hur skulle du beskriva Det ordnar sig Sapiens? – Det är en mörkare revy än dem vi vanligen ser eftersom vi tar upp klimathot, hungersnöd och det finländska politiska kaoset.
– Revyn ägnar sig också åt fria fantasier – vad händer om läget fortsätter utan förbättringar i sikte?
Sanna Majuris roll i revyn är att vara den som står vid sidan om och betraktar skeendena. Hon sjunger i alla sånger och har två solosånger. Finns det något du är rädd för? – Nej, inte egentligen. Men jag ska spela fiol och det känns lite pirrigt.