EK: Familjernas valfrihet måste justeras

De viktigaste målen med den här reformen är att höja sysselsättningen och förbättra kvinnors ställning på arbetsmarknaden, säger Vesa Rantahalvari, ledande sakkunnig på Finlands näringsliv EK. En del mål som ställts för reformen står i konflikt med de här två målen, säger han.

Han påpekar att familjeledigheterna oundvikligen påverkar sysselsättningsgraden och jämställdheten.

– Alltid då man ökar på mammornas eller pappornas rättigheter har det en inverkan på företagen och arbetsplatserna.

Vesa Rantahalvari konstaterar att attityderna till pappornas familjeledigheter är strama. Därför måste man ställa sig frågan hur mycket valfrihet familjerna ska få ha i fråga om familjeledigheterna, säger han med hänvisning till att det nästan bara är kvinnor som använder de ledigheter föräldrarna kan dela på.

– Om man vill höja sysselsättningen och förbättra jämställdheten måste man se över valfriheten, säger Rantahalvari.

Utbildning och avgiftsfritt dagis

Tuuli Salonen, sakkunnig i socialpolitik på fackcentralen FFC, noterar att en stor del av de pappor som använder den längre pappaledigheten har själv höga inkomster eller har en hustru med höga inkomster och att de av mammorna som stannar hemma efter att barnet fyllt två ofta inte har ett jobb som väntar. Dessa kvinnor har ofta en låg utbildning. Kvinnornas ställning på arbetsmarknaden är också mer osäker än männens, konstaterar hon.

– Det nya systemet borde inte stöda lång frånvaro från arbetet. Man borde satsa på utbildning och slopa flitfällor i dagvården. Alla barns rätt till dagvård bör återinföras och på lång sikt bör småbarnsfostran göras avgiftsfri, säger Salonen.

Salonen och Rantahalvari kommenterade THL:s rapport vid publiceringen i går.