Kritiken växer mot Burmas Suu Kyi
Hundratusentals människor är på flykt, FN varnar för etnisk rensning och omvärldens kritik är skarp. Trots det agerar Burmas ledare, demokratiikonen Aung Sang Suu Kyi, inte mot våldsamheterna mot den muslimska minoritetsgruppen rohingya. Tystnaden kan ber
– Det är förfärligt att hon inte fördömer övergreppen. Men hon är inträngd i ett hörn. Kritiserar hon våldet så förlorar hon stöd på hemmaplan och gör hon det inte så tappar hon respekt internationellt, säger Martin Gemzell, Burmakännare och Asienansvarig vid människorättsorganisationen Civil Rights Defenders.
Det sistnämnda är på god väg att ske. ”Frånta Aung Sang Suu Kyi hennes fredspris”, löd rubriken på en debattartikel i den inflytelserika tidningen The New York Times härom dagen. Världsledare, människorättsorganisationer och andra fredspristagare – bland dem Malala Yousafzai och Desmond Tutu – manar Suu Kyi att ta bladet från munnen.
Men i det senaste offentliga uttalandet, via Facebook i förra veckan, skyllde Suu Kyi krisen i landet på ”terrorister” och talade om ”ett jättelikt isberg av desinformation”.
– Tråkigt att se en ikon förvandlas till en politiker som gör taktiska överväganden. Men samtidigt har
Tråkigt att se en ikon förvandlas till en politiker som gör taktiska överväganden. martin Gemzell
hon ingen möjlighet att stoppa militären, den kontrollerar hela statsapparaten. När man kritiserar hennes tystnad bör man samtidigt kritisera militären som genomför övergreppen, resonerar Gemzell.
Han anser att militären gillrat en ”perfekt fälla” för Suu Kyi, med syfte att behålla sin egen makt och underminera hennes. Mycket tyder på att militärens popularitet ökar i takt med de hårresande övergreppen mot rohingya, enligt Gemzell.
–I Burma nationellt finns väldigt lite stöd för rohingyas rättigheter. Militären vet att Suu Kyi förlorar stöd nationellt om hon uttalar sig för dem. Och det är i militärens intresse att det till exempel går sämre för henne i nästa val.
– Jo, jag är lika besviken som alla andra. Aung Sang Suu Kyi har åtminstone symbolisk makt och borde utmana militären ännu mer. Och hon borde ha försök neutralisera situationen tidigare.
Bli medborgare?
Rohingya beskrivs ibland som ett statslöst folk, trots att närmare en miljon haft den burmesiska delstaten Rakhine som sitt hem. Den senaste våldsvågen–som lett till att över 370000 rohingyas flytt över gränsen till Bangladesh–tog fart i slutet av augusti. Det skedde samtidigt som FN:s förre generalsekreterare Kofi Annan publicerade en rapport där han förordade att gruppen skulle få fullt medborgarskap och tillgång till skolor och hälsovård i Burma. Gemzell säger att just den rapporten kan bidra till en lösning
på konflikten och att Suu Kyis parti lagt fram den i parlamentet.
Den burmesiska militären hävdar, liksom tidigare, att det är utrensningsinsatser
mot ”extremistterrorister” som pågår i Rakhine.