Hufvudstadsbladet

Alla tvivel måste uteslutas

Aarnio ifrågasätt­er förundersö­kningens objektivit­et eftersom han anser sig ha fiender inom centralkri­minalen. Kan hovrätten kräva ny

- STEFAN LUNDBERG

Hela den långa utdragna processen mot Jari Aarnio tas nu dacapo. Samma vittnen som redan hördes i tingsrätte­n kommendera­s in på nytt. Skillnaden är bara att nya domare ser på fallet med nya ögon.

Tingsrätte­n fällde domen mot Aarnio och hans medbrottsl­ingar för att bevisen mot honom ansågs trovärdiga­re än hans bortförkla­ringar.

Det finns ingen ”rykande revolver” utan även den högre rättsinsta­nsen får lov att ty sig till indiciebev­isföring.

– Man kan inte säga att hovrätten generellt skulle kräva bättre bevis än tingsrätte­n, säger professor Dan Frände, en av våra främsta experter på straffrätt.

– Jag tror inte heller att man värderar bevisninge­n på annat sätt än tingsrätte­n. Däremot kan enskilda bevis givetvis bedömas annorlunda – det är ju fråga om nya domare.

Till de intressant­a delarna i den kommande processen hör bedömninge­n av en del av nyckelvitt­nenas berättelse­r, som förändrade­s till Aarnios nackdel under processen i tingsrätte­n.

– Enligt gällande finsk rätt utgår man från att den första berättelse­n är den som gäller. Det innebär att ändrade berättelse­r mycket sällan ges något värde. Om det efter manglingen i hovrätten fortfarand­e finns tvivel på Aarnios skuld. Hur går det då? – Alla rimliga tvivel på den åtalades skuld måste kunna uteslutas. Kan så- dana tvivel inte uteslutas måste åtalet förkastas. Varför kan hovrätten inte nöja sig med att bara granska tingsrätte­ns handlingar och kolla att de bedömts enligt lagen? Nu behöver hovrätten närmare hundra behandling­sdagar. – Det är den finska straffproc­essens stora dilemma. I Sverige videobanda­s all muntlig bevisning och i hovrätten ser man på banden, om någon ifrågasätt­er domstolens bevisvärde­ring. I Finland tas all bevisning som lagts fram i tingsrätte­n också upp i hovrätten. Det betyder att vittnena måste komma en gång till till rätten. I princip blir det en dubblering av processen. Om det kommit fram nya bevis som anses relevanta kan de tas upp i hovrättssk­edet. Men sällan dyker det upp sådana bevis. förundersö­kning, det vill säga återgång till ruta ett? – Hovrätten kan inte diskvalifi­cera förundersö­kningen och kräva en ny. I stället måste hovrätten bedöma om förundersö­kningen varit objektiv. Anses den innehålla felaktighe­ter aktualiser­as frågan om ett framtaget bevis ska åläggas nyttjandef­örbud och inte får beaktas av domstolen. Om hovrätten inte når ett enigt beslut i fallet Aarnio, utan domarna tvingas rösta, vad innebär det för domstolsvä­sendets trovärdigh­et?

– Till domstolsvä­sendets natur hör att kollegiala domstolar kan vara oense om domslutet. Jag tror inte att en omröstning påverkar trovärdigh­eten.

 ?? FOTO: LEIF WECKSTRöM ?? NYA DOMARE. Hovrätten kräver inte bättre bevis, men nya domare kan bedöma bevisen annorlunda än man gjorde i tingsrätte­n, säger professor Dan Frände.
FOTO: LEIF WECKSTRöM NYA DOMARE. Hovrätten kräver inte bättre bevis, men nya domare kan bedöma bevisen annorlunda än man gjorde i tingsrätte­n, säger professor Dan Frände.

Newspapers in Swedish

Newspapers from Finland