Studerande tar större studielån
Bankerna vittnar om rusning till studielånen. Studiepenningen för högskolestuderande har sänkts. I stället får de lyfta mer i lån.
Finländarnas studieskulder växer kraftigt. Lånen blir fler och summorna större.
– Under de senaste två–tre månaderna har antalet beviljade studielån vuxit med cirka en tredjedel jämfört med samma period i fjol. Räknat i euro ökade studielånen med det dubbla, säger affärschefen Päivi Jääskeläinen vid OP.
Också andra banker säger till HBL att efterfrågan på studielånen växer. Orsaken till rusningen till studielånen i i höst är studestödsreformen som trädde i kraft i början av augusti. Med den sjunker studiepenningen för högskolestuderande. I stället får de lyfta mera i lån.
Studieskulderna har vuxit redan innan höstens reform. Tillväxttakten har varit nästan 15 procent per år under de senaste två åren, enligt statistik från Finlands bank. Också de genomsnittliga studieskulderna har vuxit.
Katja Långvik, socialpolitisk expert vid studentkåren vid Helsingfors universitet, ser en utveckling där allt mer ansvar läggs på den enskilda studeranden.
– Riskerna läggs på individen även om investeringen i studier gynnar samhället som helhet, säger Långvik.
Studieskulden för finländska studerande växer kraftigt. Enligt Finlands Banks färskaste statistik har studieskuldsstocken vuxit till över 2,5 miljarder euro.
Det är framför allt tillväxttakten som väcker uppmärksamhet. Studieskulderna växer med närmare 15 procent på årsnivå.
Tillväxten har skett redan innan höstens studiestödsreform som ytterligare lägger tyngdpunkten på studielånen. I och med reformen sjönk studiepenningen för högskolestuderande. I stället får studerande lyfta mera lån om de vill, något som med stor sannolikhet ökar låntagningen ytterligare.
Bankerna vittnar om en rusning till studielånen.
– Redan i juli var det betydligt fler låneansökningar jämfört med samma tidpunkt de tre senaste åren. Allt tyder på att reformen leder till att fler studerande lyfter lån, säger affärschefen Riikka Laine-Tolonen på Nordea.
– Antalet studielån har ökat med en tredjedel under de 2–3 senaste månaderna jämfört med i fjol. Räknat i euro växte studielånen med det dubbla, säger affärschefen Päivi Jääskeläinen på OP.
– Låneansökningarna hos oss har ökat i jämn takt, säger produktchefen Carin Pokka på Aktia.
Traditionellt har många finländska studerande in i det längsta undvikit att ta lån.
– Jag tror inte attityderna ändras så snabbt. Men klart är att fler måste ta lån för att försörja sig, säger Kati Systä, socialpolitiskt ansvarig vid Åbo Akademis studentkår.
Vid Helsingfors universitets studentkår är man kritisk till utvecklingen där studielånen blir en större del av finansieringen av studierna.
– Tudelningen bland de studerande har ökat under de senaste 10–15 åren. Det finns de som har det bra ställt och sedan de som har svårigheter att finansiera sina studier. Betoningen på studielånen gör att klyftan ökar. Det blir en högre tröskel för att alls studera vid högskola eller att slutföra sina studier, säger Katja Långvik, socialpolitisk expert vid studentkåren vid Helsingfors universitet.
Också Silja Silvasti vid Finlands studentkårers förbund ser en tudelning. De som har det bra ställt lyfter lån med låg ränta utan problem. De som har det ekonomiskt sämre och exempelvis inte har familj som kan hjälpa till försöker in i det sista undvika lån.
Paradoxen är ändå den att de som har det sämst ställt i slutändan ofta sitter med de största lånen, säger Silvasti.
Nytt för i höst är också att studerande med betalningsanmärkning har rätt att få statsgaranti för sitt studielån.
– Det är förstås bra på sätt och vis, men samtidigt öppnar det för nya problemskulder, säger Silvasti.
Katja Långvik ser en utveckling där allt mer ansvar läggs på den enskilda studeranden.
– Riskerna läggs på individen även om investeringen i studier gynnar samhället som helhet, säger Långvik.
Större utgifter
Förutom att de totala studieskulderna växer blir också de enskilda lånen större.
År 2006 hade 900 finländare en studieskuld på 20 000–25 000 euro. Tio år senare var antalet 4 200. Gruppen med skulder på 25 000– 30 000 euro hade vuxit från 160 till 1 070, visar Folkpensionsanstaltens statistik. Förändringen kan inte förklaras av inflationen.
Statens satsning på studielånen kan inte förklara hela tillväxten. Studiepenningen har exempelvis betalats ut i ungefär lika stor omfattning som förr under de senaste åren.
– Köpkraften för studiepenningen har sjunkit och jobbsituationen för studerande har varit dålig under de senaste tio åren. Större ån kompenserar bortfallet, säger Silja Silvasti på Finlands studentkårers förbund.
En annan, mer positiv orsak är den så kallade studielånskompensationen som infördes 2014. Folkpensionsanstalten betalar en del av studielånet om man avlagt en examen inom utsatt tid. Det gör att fler vågar ta lån.
Ofta ligger avbrutna studier bakom studenternas skuldproblem.
– Hur skulle man säga det på ett snyggt sätt – utbildning ses ofta som en lösning för unga. De börjar studera för att ha en plats i samhället. De lyfter studielån, men sedan visar det sig att branschvalet var fel och de avbryter studierna. Lånet är kvar, och med den jobbsituation som vi haft blir det problem, säger Mervi Ahola vid Helsingfors stads skuldrådgivning.
Studielånen är en del av de problemskulder som Ahola möter i sitt arbete.
– Många av våra klienter har studieskulder som antingen Folkpensionsanstalten återkräver eller så har de redan gått till utmätning. Jag har inte exakta siffror över utvecklingen men jag ser att studenterna blir fler, säger Ahola.