Forskning om vita blodkroppar gav pris

En forskargrupp vid Åbo universitet får Medix-priset för sin forskning om vita blodkroppar. Målet med gruppens arbete är att öka förståelsen av immunologiska sjukdomsmekanismer så att nya läkemedel kan hittas.

Den immunologiska forskargruppen vid Åbo universitet belönas nu för en artikel som publicerades i den veteskapliga tidskriften Nature för ett knappt år sedan. Studien kartlägger hur vita blodkroppar rör sig i båda riktningarna mellan blod och vävnader. Kunskapen är viktig för en bättre förståelse av immunsystemet.

Studien lyfter fram rörelserna hos de vita blodkroppar som kallas makrofager. Makrofagerna är ett slags storätare, som kämpar mot infektioner i kroppen. De är en del av kroppens immunsystem och arbetar med renhållningen genom att äta både kroppens egna och främmande celler. Makrofagerna påverkar också utveckling, underhåll och reparationer i kroppens vävnader.

Protein viktigt i vandringen

Forskarna vet nu att en stor del av makrofagerna startar en vandring till kroppens olika vävnader redan under fostertiden och stannar kvar i dem ända till vuxenåldern. I den Medix-belönade studien visar forskarna att ett visst Plvap-protein spelar en viktig roll för den här vandringen. Utan proteinet saknas de makrofager som funnits i levern under fosterstadiet nästan helt i andra delar av den vuxna kroppen.

Insikten är viktig eftersom bristen på vissa makrofager till exempel gör att det järn som vanligen frigörs från röda blodkroppar i stället börjar ackumuleras. Bristen på Plvap försvårar också utvecklingen av en persons mjölkkörtlar under puberteten.

– Vi talar om grundforskning inom biomedicin och vårt mål är att vår och annan liknande forskning ska leda fram till nya läkemedel för allvarliga sjukdomar, säger professor Marko Salmi, som leder den prisbelönta gruppen. Pristagarna arbetar på den biovetenskapliga institutionen vid medicinska fakulteten vid Åbo universitet.

– Vita blodkroppar kan både vara nyttiga och fungera skadligt. Makrofager kan förändra sig och vi be- höver förstå hur vi kan programmera om dem så att de är till nytta och inte till skada för kroppen, säger Salmi.

Immunologiska reaktioner har visat sig vara centrala vid uppkomsten av fler sjukdomar än till exempel klassikerna reumatism och MS. Immunologisk forskning har till exempel grundligt förändrat behandlingen av melanom.