Motvind för starköl i butiken
Kritik också i regeringspartierna
Det ser motigt ut för regeringens planer på att tillåta försäljning av starköl och alkoläsk i mataffärerna. Riksdagen ser i och för sig mycket gott i den nya alkohollagen, men en rätt enig front sågar förslaget att höja gränsen för drycker som får säljas i mataffärerna till 5,5 procent. Oppositionen skjuter ner förslaget för att skadorna på folkhälsan vore större än den ekonomiska nyttan. Till och med inom Samlingspartiet finns de som kritiserar regeringens förslag.
– Ett civiliserat samhälle kan inte stifta en lag som ökar antalet dödsfall.
Aino-Kaisa Pekonens (VF) replik under gårdagens remissdebatt om alkohollagen sammanfattar en uppfattning som få vill opponera sig mot. Så få, att regeringens proposition till ny alkohollag knappast kommer att godkännas som sådan.
Propositionens innehåll får till stora delar ett brett stöd: ledamöter från höger till vänster är överens om att lagen är föråldrad och de spretiga förordningarna bör ses över och samordnas. Regeringens ambition att slopa en hel del byråkrati i anslutning till alkohollagen – sådant som i dag uppfattas som förmynderi – applåderas likaså från alla håll.
Bland annat ska man slopa indelningen i A-, B- och C-rättigheter på restauranger, kunden ska få promenera på trottoaren med en öl i handen från bardisken till sin plats på uteserveringen utan att vara kriminell för det. Krogarna ska själva se till att lagen följs eftersom det varken finns resurser för eller efterfrågan på myndighetsövervakning.
– Världen har förändrats. Lagens anda ska motsvara vår tid, säger omsorgsminister Annika Saarikko (C).
Så långt är allt väl. Kruxet är att många riksdagsledamöter på en punkt uppfattar regeringens proposition som ”kontroversiell”, som Anneli Kiljunen (SDP) säger, eller rentav ”schizofren” för att låna AnnaMaja Henriksson (SFP).
Vi talar om högsta tillåtna alkoholprocent i drycker som får säljas i butiker och kiosker, alltså utanför Alkos monopol. I dag går gränsen vid mellanölets 4,7 procent, i lagförslaget vid 5,5, vilket motsvarar starköl.
Kaj Turunen (Blå) och några till menar att skillnaden på 0,8 procentenheter är försumbar. Men i merparten av inläggen påpekas att starköl och alkoläsk i matbutiken är en hälsopolitisk fråga med dyrköpta konsekvenser.
– Vi vet att finländarna köper mycket öl, och konsumtionen av alkohol ökar på ett lömskt sätt när matbutikerna kan sälja starköl på rea, säger Tuula Haatainen (SDP).
Bedömningen är att priset skulle falla med 40 procent i och med ökad tillgänglighet. Konsumtionen och alkoholskadorna skulle följaktligen öka.
”Plötsligt en hälsoprodukt?”
Outi Alanko-Kahiluoto (Gröna) betonar att riksdagen måste fatta beslut utifrån vetenskapliga fakta:
– Regeringens förslag ökar alkoholkonsumtionen och de negativa effekterna inom social- och hälsovården, likaså kostnaderna, säger hon.
Alanko-Kahiluoto och många till undrar hur regeringen tänker när man föreslår någonting som kostar mer än det smakar. Det är nästan enbart inom Samlingspartiet som röster höjs för att försvara en höjning av gränsen.
– Vi borde främja öl- och restaurangkulturen. Den finländska ungdomens dryckeskultur har förbättrats. Vågar vi inte tro på att de vuxnas dryckeskultur kan gå samma väg? frågar Sari Sarkomaa.
Av remissdebatten att döma är svaret nej.
Peter Östman (KD) påpekar att folkhälsoaspekten har varit en
grundbult i alkoholpolitiken i Finland, Sverige och Norge redan länge. Att regeringen nu vill att Finland går sin egen väg får Östman att ställa frågor:
– Hur tänker man riktigt? Har alkoholen plötsligt blivit en hälsoprodukt?
Veronica Rehn-Kivi (SFP) påpekar att över hälften av alkoholskadorna kommer från ölkonsumtionen:
– När det övriga Europa skärper sin alkohollagstiftning föreslår vår regering motsatt väg. Hur tänker man?
Hälsodirektören kritisk
Regeringspartierna tänker ge sina riksdagsledamöter fria händer vid omröstningen senare i höst. Det betyder att alla tveksamma ledamöter, som det finns gott om i Centern, med gott samvete kan rösta emot sin egen regering.
– Regeringen har lagt fram ett utmärkt lagförslag bortsett från procentgränsen, som är hälso- och samhällspolitiskt viktigast. Den ändringen måste stoppas i den här salen, säger Pekka Puska (C), tidigare direktör vid hälsomyndigheten THL.
Susanna Huovinen (SDP) säger att man borde beakta närings-, sysselsättningsoch hälsopolitiken på ett balanserat sätt.
– Här har regeringen valt sida.
Jag har en känsla av att social- och hälsovårdsutskottet kommer till en annan slutsats än regeringen, och då får vi rösta. Vi säger oss lita på experter och det vore förvånansvärt om vi inte gjorde det då experterna är eniga.
Pertti Salolainen (Saml) När det övriga Europa skärper sin alkohollagstiftning föreslår vår regering motsatt väg. Hur tänker man?
Veronica Rehn-Kivi (SFP) Alkoholmissbruket upphör inte bara för att procentgränsen förblir intakt. Man borde åtgärda problemets orsaker och inte symtomen.
Leena Meri (Sannf)
Folkhälsan blir förloraren, säger hon och påpekar att ökad tillgänglighet och lägre pris går ut över dem som dricker för mycket.
Sinuhe Wallinheimo (Saml) vänder på steken:
– Debatten glömmer bort de vanliga konsumenterna. När ölet blir billigare har folk mer pengar över för annat, säger han.
Det har kanske aldrig hänt förr, men Markus Mustajärvi (VF) håller med regeringen. Han medger att han talar i egen sak, men föreslår höjd procentgräns åtminstone i regioner där det är långt till närmaste Alko, som på Lapplands glesbygd där han bor.
Leena Meri (Sannf) försvarar propositionen med att alkoholmissbruket inte upphör bara för att procentgränsen förblir intakt. Hon säger att man borde åtgärda problemets orsaker och inte symtomen, men själv definierar hon inte orsakerna, än mindre föreslår hon en lösning.
Salolainens nådastöt
Anna-Maja Henriksson påpekar att missbruket får följdproblem för familjer och jobb, och att regeringen erkänner att problemen är större än nyttan. Därför tycker hon propositionen är smått schizofren.
Päivi Räsänen (KD) tackar regeringen för att den gör det så lätt att klandra propositionen. Dess motiveringar beskriver utförligt alla negativa konsekvenser: bland annat skulle vi få 150 fler alkoholrelaterade dödsfall och 1 500 extra sjukhuspatienter om året, ökad otrygghet på gatorna skulle kräva 170 polisårsverken till, sysselsättningseffekterna vore plus minus noll, och så vidare.
– Förslaget om höjd procentgräns står i strid med propositionens syfte att minska och förebygga alkoholskador, med regeringsprogrammet och med grundlagen, säger hon.
När minister Saarikko bemött ett antal av argumenten och Simon Elo (Blå) tidsenligt slagit fast att folket inte längre är i behov av förmynderi kunde man ännu tro att förespråkarna har en chans att utgå med segern. Men ridån faller senast när Pertti Salolainens (Saml) sammanfattar sin ståndpunkt:
– Tidigare tänkte jag inte så mycket på procentgränsen, men nu har alla experter torpederat det förslaget. Jag har en känsla av att socialoch hälsovårdsutskottet kommer till en annan slutsats än regeringen, och då får vi rösta. Vi säger oss lita på experter och det vore förvånansvärt om vi inte gjorde det då experterna är eniga.