De som får minst förlorar i budgeten
Från och med nästa år syns det i budgeten hur regeringen tänkt bromsa utgifterna för bostadsbidraget. Föreningen för hyrestagare befarar att det ökat trycket på utkomststöd. – Det går inte att hitta billigare bostäder.
Regeringens budgetförslag ökar inkomstklyftorna: De som har minst förlorar 37 euro, de som har mest vinner 400 euro. Det enligt Finansministeriets kalkyl. Vänsterförbundet har visat på samma sak med hjälp av riksdagsinformationens kalkyler.
Omkring 30 miljoner sparar regeringen i nästa års budget på att frysa taket för bostadsbidrag till det här årets nivå, och året därefter sker en ännu större förändring.
Då ska bostadsbidraget knytas till levnadskostnadsindex i stället för hyresindexet. Skillnaden är att hyrorna vuxit med nästan en fjärdedel på sju år, medan till exempel konsumentpriserna överlag stigit med mindre än hälften i jämförelse. Det knyts alltså till ett index som vuxit långsammare än hyrorna, framför allt i städerna.
År 2019 ska utgifterna ha bromsats med 47 miljoner på grund av detta, beräknar Social- och hälsovårdsministeriet då budgetboken publiceras.
Budgeten ökar inkomstklyftorna
Samtidigt beräknar Finansministeriet att regeringens budget ökar inkomstklyftorna: Den skär 37 euro från den tiondel som har de lägsta inkomsterna, medan den tiondel av folket som har högsta inkomster får 400 euro mer nästa år.
Anne Viita, som är verksamhetsledare för hyrestagarnas förening Vuokralaiset, säger att vardagen redan påverkas för dem med bostadsbidrag.
– Vi får samtal av människor som blivit uppmanade av FPA att söka en billigare bostad. Men det gör folk gråtfärdiga, för det finns inte lediga billiga hyreslägenheter att flytta till. Det här blir en bakvänd lösning, säger Viita.
Liknande siffror presenterar socialoch hälsovårdsorganisationerna Soste i sin socialbarometer, där över 80 procent av de svarande säger att det råder brist på billiga hyreslägenheter.
”Blir mer utkomststöd i stället”
Kostnaderna för bostadsbidragen har galopperat i väg och är redan uppe i närmare två miljarder per år, och finansminister Petteri Orpo (Saml) har flera gånger lyft upp kostnaderna för bostadsbidraget som ohållbara, och som en central del av behovet för en totalreform i bidragen.
Bostadsbidragens inverkan på hyrespriserna har varit en källa till oro. Nyligen presenterade statens ekonomiska forskningsinstitut Vatt en rapport om att hyrorna inte påverkas så mycket av bostadsbidragen. Enligt Vatt är det närmast fler jobb och en dynamisk bostadsmarknad som rår på problemet.
Liknande slutsats drar FPA:s ledande forskare Pertti Honkanen, som påvisar att nästan åttio procent av dem som får bostadsbidrag för enrummare i Helsingfors redan har hyror som överstiger det så kalllade normtaket på 508 euro, och att hyresutvecklingen inte bromsats upp då man frusit bostadsbidraget tidigare.
”Fler lyfter utkomststöd”
– Samma regering har också höjt fastighetsskatten, som är lika för alla oberoende av inkomst, och höjt kostnaderna för fastigheter och fastighetsskötsel. Den höjningen korrelerar inte alls med de boendes inkomstutveckling, säger Anne Viita.
– Det blir säkert fler som lyfter utkomststöd i stället.
Anna Järvinen, utkomstexpert vid Soste, hänvisar till att regeringen tidigare kalkylerat med en ökning på omkring 17 miljoner i utkomststödet, och säger att ökningen tar ut en stor del av den besparing man tänkt sig att sker när sysselsättningen förbättras. Enligt Järvinen lyfter redan hälften av de småinkomsttagare som är berättigade till bostadsbidrag också utkomststöd.
Kostnaderna för bostadsbidraget är ett problem i statskassan – summan närmar sig två miljarder – men både hyrestagarna och forskarna vid FPA och riktar kritik mot att politiska beslut ligger bakom de ökade kostnaderna. Ett sådant är den så kallade skyddssumman på 300 euro som man får tjäna utan att det påverkar bostadsbidraget, vilket var en medveten sysselsättningsåtgärd. Ett annat beslut som lett till högre kostnader var förenklingen av bostadsbidraget 2015, då bostadens byggår inte längre räknades in.
Vi får samtal av människor som blivit uppmanade av FPA att söka en billigare bostad. Men det gör folk gråtfärdiga, för det finns inte lediga billiga hyreslägenheter att flytta till. Det här blir en bakvänd lösning. Anne Viita verksamhetsledare, hyrestagarnas förening Vuokralaiset
Mindre anstaltvård – mer bostadsbidrag
Anne Viita säger att också det långvariga paradigmskiftet i vården, att frångå dyr institutionsvård för äldre och personer med utvecklingsstörning, ligger bakom en del av de ökade kostnaderna för bostadsbidraget de senaste decennierna. Antalet äldre och handikappade som bor på stödboende eller effektiverat serviceboende växer med sju-åtta procent per år.
– Den långvariga övergången till serviceboende på hyra innebär att de med små inkomster också kan bli berättigade till bostadsbidrag. Jag skulle verkligen hoppas att beslutsfattarna skulle förses med heltäckande och nyanserad information om vilka faktorer som ligger bakom siffrorna, säger Anne Viita.
Enligt FPA:s statistik var antalet personer i serviceboende som lyft bostadsbidrag över 38 000 i fjol, en siffra som mer än fördubblats under det senaste decenniet.