Hälsofrågor mot ekonomiska argument

Den nya alkohollagen ger en debatt med helt motsatta åsikter. Där en värnar om barnen talar en annan om arbetstillfällen.

När riksdagsdebatten om den nya alkohollagen pågått i någon timme, konstaterar Bryggeriförbundets vd Elina Ussa att inget nytt dykt upp.

– Fortfarande svänger man sig med ogrundade hotbilder, som att finländarna skulle vara så fyllefokuserade att de väljer starköl i stället för annat bara för att det finns. Nu för tiden har vi redan en ölkultur där frågan om smak och njutning är viktigare än fyllan, säger hon.

Bryggeriförbundets åsikter är tydliga och klara: reklamen begränsas för strängt, alkoholskatten är för hög, bryggeribranschen är en arbetsgivare att beakta och fler ölsorter än i dag ska finnas i mataffären.

På föreningen för förebyggande rusmedelsarbete, EHYT, säger kommunikationschef Päivi Tiittanen att hon nu hoppas på kloka beslut av riksdagsledamöterna.

– Jag önskar att de verkligen lyssnar på forskarna och sätter sig in i problematiken. Det intressanta för oss som arbetar med hälsofrågor är om man stannar för en alkoholprocent på 4,7 eller 5,5 procent. Höjer man till 5,5 procent har det stora återverkningar på folkhälsan. Tiittanen säger att frågan är etisk. – Det handlar om så mycket mer än om att kunna köpa sitt favoritöl i matbutiken eller inte. Det handlar om vem vi prioriterar när vi vet att ökad alkoholkonsumtion har besvärliga följder i till exempel många barnfamiljer.

Tiittanen lyfter också fram arbetslivsfrågor.

– När förslaget var ute på remiss påpekade poliser, vårdpersonal och räddningstjänsten hur mycket ett ökat drickande påverkar deras arbete. Ökad konsumtion ger fler uppdrag relaterade till alkohol och ökar besöken i sjukvården, säger hon.

”De lyssnar inte på oss”

Verksamhetsledare Pia Sundell på Barnavårdsföreningen, som arbetar för ett barnvänligt och tryggt samhälle, kommenterar vinklingen i den offentliga debatten.

– Jag tycker det är allvarligt att det är marknadskrafter och ekonomi som styr diskussionen. Debatten förs nu utan att man har gjort en gedigen barnkonsekvensanalys.

Sundell påpekar att välfärdsaspekten hamnat i skymundan.

– Man talar om individens rätt att själv välja och vill inte se att tillgängligheten ökar förbrukningen. Man drar paralleller till Mellaneuropa och säger att de där kan hantera sitt alkoholbruk, men det är ju inte riktigt sant.

Sundell påpekar att det finns forskning som visar på följderna av alkoholbruk.

– Men man vill inte riktigt ta det

som vi inom den här sektorn säger på allvar. Att vi ska tolerera alkoholdrycker som appellerar till ungdomar kan jag inte godkänna, säger hon.

”Konkurrensen lider”

Timo Lappi, vd för turism- och restaurangförbundet Mara, säger att det nya lagförslaget orsakar problem för restaurangerna i och med att det inte gynnar konkurrenskraften.

– Det viktigaste för oss skulle vara att få ner mervärdesskatten på utskänkning till samma 14 procent som gäller för matservering. Med en skatt på 24 procent kan vi inte konkurrera med priserna i mataffärer eller den alkohol som köps i utlandet.

Lappi säger att den nya lagen delvis minskar byråkratin, men att nya bestämmelser också gör livet svårare för små företagare.

– Ett äkta par som har en pub med kanske 30 kundplatser och vanligen sköter verksamheten inom familjen har knappast råd att anställa den ordningsvakt som krävs om man vill hålla öppet efter 1.30. Den personen får ju inte ens hjälpa med att plocka tallrikar och flaskor. De här sakerna har betydelse för lönsamheten.