Smisk har ersatts av luggning
Över 80 procent av finländarna säger att de inte godkänner fysisk bestraffning av barn. Ändå medger 40 procent av föräldrarna att de har tillrättavisat sina barn fysiskt, enligt en ny undersökning.
Den som spar sitt ris, han hatar sin son, men den som älskar honom agar honom i tid. Det säger Bibeln men finländarna håller inte med.
Så sent som 2004 godkände mer än var tredje finländare aga. Nu, i en ny undersökning från Centralförbundet för barnskydd, anser endast 13 procent att det är godtagbart i undantagsfall.
– Barn ses i dag mer som individer med rättigheter och barndomen uppskattas på ett annat sätt än till exempel i slutet av det förra årtusendet, säger specialsakkunniga Sauli Hyvärinen på centralförbundet.
Barnaga kriminaliserades 1984. Olika former av fysiskt våld har minskat i barnfamiljerna och exempelvis har smiskning upphört nästan helt och hållet. Trots detta uppger över 40 procent av föräldrarna att de någon gång har tillrättavisat sina barn fysiskt.
– Luggning används fortfarande relativt mycket. Oroväckande är också att hoten om våld har ökat med några procent, säger Hyvärinen.
Taloustutkimus intervjuade 1 009 finländare för undersökningen i april. Felmarginalen är 2,8 procentenheter i vardera riktningen.
Kvinnor agar oftare än män
Även om kvinnor har en negativare inställning till fysisk bestraffning av barn är det oftare kvinnor som agar sina barn. En enkel slutsats vore att kvinnor tillbringar mer tid med sina barn och därför är benägna att utöva fysisk bestraffning. Hyvärinen säger att forskningen inte stöder den synen.
– Män tillbringar allt mer tid med sina barn samtidigt som de använder mindre våld.
Enligt Hyvärinen är det sannolikare att personer som själv blivit agade förhåller sig mer positivt till barnaga. Psykologen Suvi Laru vid befolkningsförbundet Väestöliitto säger i sin tur att upplysning och stöd hjälper att få ett slut på våldet.
– I dagsläget bygger föräldraskapet på förmågan att lära sig nya saker och att våga be om hjälp.
Uppmuntrande uppfostran
Oberoende om våldet är fysiskt eller psykiskt är det alltid skadligt för barnet, säger Laru.
– Aga ökar stresshormonerna i kroppen vilket i längden har en koppling till sjukdomar, inlärningssvårigheter och till och med psykisk ohälsa.
Enligt psykologen ska uppfostran vara uppmuntrande och stödande.
–Vi vill att barnet ska växa upp till en person med god självkänsla och förmåga att klara sig. En uppmuntrande uppfostran utgör en god grund, att man inte behöver vara rädd, och det är det väsentliga.