Behåll svenskan, Finland!

De senaste åren har åter en intensiv debatt om det svenska språket blossat upp i Finland. Inte minst partiet Sannfinländarna är kritiskt till den så kallade ”tvångssvenskan” i finska skolor.

Det kan väl hända att svenskan inte har lika stor betydelse i landet i dag som för femtio år sedan. Nu vill allt fler prata engelska i stället. Det är väl också jobbigt för finska skolungdomar att behöva lära sig ytterligare ett språk.

Jag var nyligen på besök i Helsingfors. Som svensk känner man sig hemma i staden. Många finländare pratar svenska och dessutom känns omgivningarna bekanta och vi har ju i stort sett samma kulturella bakgrund.

Jag blev väldigt glad att konstatera att de flesta som kunde svenska var entusiastiska och beredda att prata svenska med mig. De gjorde det med glädje. Inga sura miner här inte.

Det blev alltid en riktigt positiv kontakt och respons. Någon sade: ”Du är ju skåning!” och skrattade. Dessutom anser jag att finlandssvenskan är den vackraste varianten av svenskan.

Språket främjar också det nordiska samarbetet. Kan man svenska, så kan man i allmänhet också förstå både norska och danska.

Kanske sammanfattade en yngre finländska på Helsingfors-Vanda flygplats hela problemet. Hon sade ungefär så här på engelska:

– Jag kontrollerar oftast SAS boarding här. Jag kan tyvärr varken svenska eller skandinaviska, men det känns ändå lite konstigt att behöva prata engelska med andra nordbor. Vi hör ju på något vis ihop.

Jag håller helt och hållet med henne. Hoppas att Sannfinländarna vill ändra sin ståndpunkt i frågan.

Det vore inte minst positivt för den nordiska sammanhållningen och det nordiska samarbetet att behålla ”tvångssvenskan” i skolorna.