Svensk rekordbudget med ett år till val
10,5 kilo väger den svenska regeringens budgetlunta – och också satsningarna är av sällan skådat slag. Barnfamiljer och pensionärer är vinnarna när ett år återstår till nästa val. Valfläsk, säger en kritisk opposition.
●●STOCKHOLM – Det är en budget som kommer bidra till att minska klyftorna i Sverige. Och: – Den borgerliga underskottsekonomin är ett minne blott.
Sveriges finansminister Magdalena Andersson utstrålar självsäkerhet och i det närmaste triumf när hon presenterar sitt budgetförslag på en presskonferens i regeringsborgen. Medieuppbådet är stort, många sänder direkt flera timmar den här budgetdagen.
Och det är starka ekonomiska siffror som Andersson kan presentera. Sveriges ekonomi är inne i en högkonjunktur, bnp väntas växa med 3,1 procent i år och 200 000 fler har jobb i dag än för tre år sedan då den sittande regeringen tog över efter den borgerliga alliansen, för hon fram. Sysselsättningsgraden är 13 procentenheter mer än prognosen för Finlands del.
Regeringen satsar nu också rekordstort, över 40 miljarder kronor eller 4,2 miljarder euro. Klassiska socialdemokratiska fokusområden som vård och skola får pengar. Pensionärernas skatt sänks och – framför allt – barnbidraget höjs med 200 kronor per månad. Regeringspartnern Miljöpartiet igen får igenom klimatoch biståndssatsningar.
●●Barnbidraget är ett vallöfte som Socialdemokraterna infriar, och ordet val är centralt när budgeten bedöms och analyseras. Det är nämligen exakt ett år till nästa riksdagsval, och det är rätt uppenbart att det spelar in – så fet är budgeten att politiska kommentatorer kallar den unik.
Budgeten får hurrarop av de som menar att den visar på den politik Socialdemokraterna vill driva. De politiska motståndarna i oppositionen använder däremot ord som valfläsk, valfeber och tar till metaforer som ”regeringen strösslar ut socker från en orimligt stor godispåse. Man riskerar ett kraftigt blodsockerfall” eller ”rolig fest, tung baksmälla”.
– Jag tycker det här är en bortslösad högkonjunktur, säger Ulf Kristersson, som högst troligt kommer att efterträda Anna Kinberg Batra som partiledare för Moderaterna och därmed också är utmanare på statsministerposten.
Han menar att regeringen bor-
de passa på att ”smörja” ekonomin på lång sikt i stället för att, som han ser det, slösa. Det finns en rädsla för överhettning, och till exempel det statliga Konjunkturinstitutet menar att reformutrymmet är betydligt mindre än det som regeringen nu vill verkställa.
Magdalena Andersson försvarar ändå sig med att regeringen samtidigt betalar av på statsskulden. Den blir därmed den lägsta sedan 1977.
●●Hur budgeten kommer att påverka valrörelsen är för tidigt att säga.
– Alla är vinnare, säger Andersson när hon marscherar med budgetluntan från regeringen till riksdagen där den ska debatteras – ja, ritualerna är många.
Klart är att många får lite mer i plånboken. Men även om polisen och försvaret får mer pengar kan hända att väljarna vill se ännu mer resultat vad gäller lag och ordning – frågor som har enligt undersökningar har klättrat högst upp på deras prioritetslista.
En betydande utmaning är också att minska klyftan mellan utrikes och inrikes födda på arbetsmarknaden som fortsättningsvis är stor. Budgeten är expansiv, men frågan är om den i ännu högre grad hade behövts användas på omfattande strukturreformer.