Hemmamarknaden är snart hela EU

Ekonomi EU:s kommande betaltjänstdirektiv skapar gemensamma standarder inom banksektorn i hela unionen. Finländska finansteknologiföretag som HBL talat med, ser direktivet främst som en chans att växa utomlands.

När Esboföretaget Maksuturva Group grundades för tio år sedan var konsumenterna fortfarande tveksamma till att handla över nätet av säkerhetsskäl. För att öka trygghetskänslan erbjöd Maksuturva en möjlighet att överföra kundernas pengar först när inköpet hade levererats.

I dag är företagets huvudsakliga verksamhet att erbjuda näthandelskunder en stor uppsättning betalningsalternativ, allt från den egna bankens betalknapp och kreditkort till faktura, delbetalning, mobilbetalning och andra nya lösningar.

– Konsumenterna har olika preferenser och då måste näthandlarna kunna erbjuda alternativ, säger Mikael Smeds, Maksuturvas vd och grundare.

I stället för att en nätbutik själv ska upprätthålla en mängd olika betalningsmöjligheter som varierar mellan olika länder, sköter Maksuturva den biten. Som kompensation tar man en avgift av näthandeln. PayPal och Klarna är andra företag med motsvarande affärskoncept.

Betalning och logistik kopplas ihop

Men Maksuturva erbjuder dessutom olika tilläggsfunktioner, främst intelligent returhantering, där kunden kan returnera inköp utan att kontakta själva nätbutiken. Samtidigt får nätbutiken information om vad som returneras, vilket effektiverar lagerhållningen. Maksuturva har tidigt kopplat ihop betalinformation och logistikinformation.

Hittills har Maksuturva främst riktat sig mot den finska marknaden. Mikael Smeds ser EU:s nya betaltjänstdirektiv PSD2 (se faktarutan) som en möjlighet att utvidga verksamheten till hela Europa. Att bolaget är ett registrerat betalningsinstitut som underlyder Finansinspektionen och samtidigt en teknisk processor, ger enligt Smeds goda förutsättningar att dra nytta av direktivet. Nu håller man på att öppna en filial i Sverige och senare utvidgas verksamheten till bland annat Norge, Danmark och Estland.

Inspirerade av betaltjänstdirektivet lanserar Maksuturva inom kort också en ny konsumentprodukt. Exakt vad det handlar om avslöjas ännu inte, men enligt Smeds är målet att förenkla hushållens vardag. Tjänsten lanseras först i Finland men den potentiella marknaden är hela Europa. Med tjänsten utmanar Maksuturva bland annat svenska Klarna.

– Det blir en mix av modern an- vändarupplevelse och en form av artificiell intelligens, säger Smeds.

Nystartat

Till skillnad från Maksuturva med tio år på nacken har företaget Salaxy inlett sin verksamhet först i år. Salaxy erbjuder ett lönebetalningssystem som är integrerat med bankkonton. Målgruppen är företag och syftet att underlätta deras ekonomiadministration – särskilt för en liten firma utgör lönebetalningarna en stor del av den ekonomiska byråkratin och då kan ett effektiverat system sänka arbetsbördan och kostnaderna.

Precis som Maksuturva ser Salaxy PSD2-direktivet som en möjlighet att expandera, även om lönebetalningar är en produkt som kräver en viss lokal anpassning i varje land.

– Det närmaste målet är att växa hundrafalt inom EU som blir vår nya hemmamarknad, i praktiken Europa norr om Alperna, säger Janne Isosävi, som är en av grundarna.

För nya finansteknologiföretag finns det enligt Isosävi mer pengar att tjäna om man riktar sig mot företagskunder i stället för mot konsumenter.

– Att försöka bli stor på konsumentsidan kräver en enorm marknadsföringsinsats som få har resurser till, särskilt om hemmamarknaden är liten som i Finland. På företagssidan är det lättare att få en stor kund var som helst i världen, säger Isosävi.

Å andra sidan ser han en klar nisch också för nya finansiella konsumentprodukter, till exempel verktyg som håller koll på folks privatekonomi, kopplade till deras bankkonton.

– Det här är en service som bankerna har försummat.

Att försöka bli stor på konsumentsidan kräver en enorm marknadsföringsinsats som få har resurser till, särskilt om hemmamarknaden är liten som i Finland. Janne Isosävi en av grundarna till Salaxy

Traditionellt har bankverksamhet varit relativt lokal. Betalningssystemen och kundernas preferenser har varierat från land till land. Både Smeds och Isosävi räknar med att det nu uppstår fler företag som verkar över nationsgränserna. Situationen liknar den när GSM blev standard inom mobilvärlden.

– Nu finns ett tekniskt system som fungerar i alla länder, i stället för att vart och ett jobbar i sin slutna silo. Ett företag som beviljas tillstånd av finansinspektionen i sitt hemland får bedriva verksamhet inom hela unionen. Det öppnar för nya exportmöjligheter, men ökar naturligtvis samtidigt konkurrensen från utländska aktörer, säger Isosävi.

Höga krav

En fråga som infinner sig när bankerna öppnar sina gränssnitt, är om konsumenterna verkligen är beredda att överlåta sin kontoinformation till nya aktörer.

Både Smeds och Isosävi påpekar att Finansinspektionen ställer mycket höga krav på de företag som vill erbjuda finansiella tjänster, vilket ska garantera att branschen är seriös.

– Datasäkerhetslagen pressar bolagen att upplysa konsumenten om hur deras kontoinformation används. PSD2 sätter ribban högt när det gäller tillstånden från finansiella myndigheter, säger Smeds.

”Inget scifi”

Olika mobilbetalningssystem som Pivo och Mobile Pay har varit tillgängliga i Finland en tid, men ännu inte slagit igenom på bred front. Smeds tror att genombrottet kommer i och med Apple Pay som enligt uppgift lanseras i Finland ännu i år. Enligt Smeds kan mobilbetalningarna bli den framtida standarden, medan han tror att de fysiska betalkorten försvinner.

Användargränssnitten har krympt från datorer till mobiler och så småningom kanske till klockor.

– Snart finns kanske inte ens några användargränssnitt, utan allt sker “under motorhuven”, säger Smeds.

Då är identifiering av kunden en central fråga – fingeravtrycksidentifiering håller på att utvecklas och i Apples senaste Iphone-modell finns redan ansiktsigenkänning.

– Sedan är steget inte långt till att man går till butiken och plockar åt sig varorna och går ut, och kontot har debiterats. Det här är inte längre science fiction, säger Smeds. Se även insändaren sidan 37, skriven av Simon Sandvik på företaget Klever.