”Universitetets utmaning är att hänga med i utvecklingen”
Det viktigaste är inte vad du studerar utan att du lär dig tänka kritiskt, om du ska klara dig på en föränderlig arbetsmarknad. Det säger Thomas Wilhelmsson som går i pension från posten som kansler vid Helsingfors universitet.
Ett år efter de stora uppsägningarna börjar Helsingfors universitet vara på fötter igen, bedömer kansler Thomas Wilhelmsson som går i pension den här veckan.
– Det har landat ganska bra. Allt är inte frid och fröjd, men vi har kommit långt över det värsta, och det finns mycket framåtanda igen, säger han.
Turbulensen ökade också av en examensreform där kandidat- och magisterprogram ersätter huvudoch biämnesstudier. Studenter i övergångsskedet har många praktiska frågor, men amanuenserna som skötte studiehandledningen avskaffades i HU:s förvaltningsreform. Det går ut över studenter och undervisande personal.
– Det har varit en utmaning att få förvaltningen att fungera. Det hostar fortfarande ställvis, men det går bättre hela tiden. På det sättet känns det skönt att gå nu, när allt är på väg åt rätt håll, säger Wilhelmsson och hänvisar till internationella universitetsrankningar där HU går uppåt.
Reformhärvan var ett slags svar på regeringens krav att universiteten ska profilera sig och sikta på världstoppen inom vissa nischer. Det betyder enligt Wilhelmsson inte att universiteten ska bli ensidigare. Han anser att 14 universitet eller nästan 50 enheter, yrkeshögskolorna medräknade, är väl många för Finlands storlek, och att de kunde satsa mer på djup än på bredd.
– Det är rätt linje, men det är väldigt svårt för satsar man på profilen borde man avstå något annat, och avståendeförmågan är väldigt låg på universitet liksom på alla organisationer.
Detaljstyrning av ondo
Då är det knepigare att regeringen vill styra universiteten att satsa på givna områden. Thomas Wilhelmsson är med på att man ska försöka möta kraven från arbetsmarknaden, men:
– Alltför mycket styrning är av ondo. Ingen vet med säkerhet vad som behövs om tio år, men jag tror att universiteten kan ha bättre känsla för det än politikerna.
Samtidigt ska finansiärerna få säga sitt.
– Jag förstår att man vill satsa på bio- eller digi-, men det gör alla annars också. Styrning är ingen klok politik och ju mer detaljerad den är desto sämre blir den. Hur väl rustade är universiteten för morgondagens arbetsmarknad? – Utmaningen är att hänga med i de snabba förändringarna, och ingen ska tro att universiteten kan utbilda folk för nischade framtidsyrken.
Wilhelmsson säger att nyckeln snarare är att universiteten i stället för att bara vara ”kunskapsförmedlande
butiker” ska lära folk att tänka vetenskapligt och kritiskt, att anpassa sig till nytt och att inhämta och producera ny kunskap.
– Ofta är det inte ens så viktigt vilket ämne du har läst, bara du har lärt dig det kreativa, kritiska och djupa tänkandet.
Wilhelmsson ser utvecklingen som en nytändning för det humboldtska universitetsidealet med forskning och undervisning tätt sammankopplade. Det skapar ett mervärde i att studera på universitet rent fysiskt, jämfört med distansstudier.
– Jag tror inte att nätexamina kommer att bli döden för universiteten. I stället måste vi satsa mer på smågruppsarbete, eget kritiskt arbete och kommunikation. Det passar också in på arbetsmarknadens önskemål.
Inträdesprov behövs
Thomas Wilhelmsson är ”inte odelat entusiastisk” över regeringens krav på att universiteten ska slopa inträdesproven. I och för sig har inträdes- proven två nackdelar: att det i snitt blir nästan två år mellan studentexamen och studiestart och att de dyra men effektiva prepkurserna skapar ojämlikhet.
Men, säger Wilhelmsson, tar man in studenter på bara betyg betyder det att könsfördelningen blir ännu skevare, att kvinnodominansen bland nya studenter blir än större.
– Det är ett jämställdhetsproblem, och mer än så. Om du redan i början av gymnasiet måste välja rätt ämnen för att få tillträde till en viss studieinriktning får misstag du gör som sextonåring långtgående konsekvenser, säger Wilhelmsson.
Regeringen vill förstås bli kvitt mellanåren för att förlänga arbetskarriärerna.
– Det är en rimlig målsättning, men jag är inte helt säker på att de åtgärder man föreslår ger de resultat man hoppas på. Studenterna brukar vara ganska bra på att spela taktiskt.
Universitetet moderniseras
Thomas Wilhelmsson skrev sin doktorsavhandling i juridik för 40 år sedan och har jobbat de 19 senaste åren i Helsingfors universitets ledning, som prorektor, rektor och kansler. Han har sett universitetet utvecklas från ”ganska byråkratiskt och traditionellt” till flexibelt och utåtriktat.
– Förändringen har varit otrolig. Förr instiftade riksdagen alla tjänster och bestämde hur mycket pengar vi skulle få för böcker och papper, säger han.
Autonomin kom på 1990-talet, men det dröjde ända till 2001 innan HU antog sin första strategi.
– Det strategiska tänkandet, ledarskapet och utvecklingen av utbildningen är som från en annan värld i dag. Förr kunde varje professor hålla sina kurser lite som det behagade, och få förstod sig på pedagogik, säger han.
Satsningarna på utbildning och forskning har gjort HU till ett av Europas ledande universitet.
– Personalen har blivit stoltare, attityden proffsigare. Förr dög det med mindre, men i dag är det generellt accepterat att allt vi gör ska hålla världsnivå.
Om universiteten en gång uppfattats som elfenbenstorn för introverta forskare har de blivit något av motsatsen till det. HU-satsningar som Tankehörnan och Helsinki Challenge är populariserad vetenskap i modern tappning, och kommunikationskanaler med allmänheten. Thomas Wilhelmsson ser ingen risk för att det ska bli för mycket jippo av det hela.
– Nittionio procent av våra resurser går till den akademiska sidan, men det är viktigt att vi syns i samhället också. Det är rosorna på kakan som man kan visa upp, säger han.
När Wilhelmsson började som rektor ville han absolut ändra på den allmänna uppfattningen att HU var byråkratiskt och gammaldags.
– En del tyckte illa om det, ansåg att det var att göra karneval av det hela, men jag tror att man behöver lite karneval också. Också en riktigt seriös verksamhet måste kunna skratta åt sig själv och bjuda på sig själv.
Nordens Silicon Valley
Framöver räknar Thomas Wilhelmsson med att digitaliseringen och globaliseringen blir HU:s tuffaste utmaningar.
– Vi måste satsa mer på våra styrkor och profilera oss ännu mer, för elit drar till sig elit. Där du har toppforskare kommer det fler toppforskare, och topplärare drar till sig toppstudenter, säger han.
Här anser han att universiteten i Finland kunde göra gemensam sak med sina nordiska kolleger. Shanghai-rankningen noterar sju nordiska universitet på listan över världens hundra bästa. Bara USA och Storbritannien får in fler universitet än Norden.
– Och i relation till invånarantalet är vi det starkaste universitetsområdet i världen. Det har vi inte utnyttjat tillräckligt. Vi kunde skapa ett utbildningens Silicon Valley i Norden.
Wilhelmsson anser att det är viktigt att Norden, i synnerhet då EU känns allt bräckligare, håller ihop mer, och inte bara inom utbildning.
– Det behövs mer än bara försvarssamarbete med Sverige.