Hufvudstadsbladet

Berättelse­r har mer kraft än faktapunkt­er

Det viktiga är inte om texten på en förpacknin­g är lång eller kort, utan att den är utformad som en berättelse. En lista med faktapunkt­er påverkar inte konsumente­rna på samma sätt, säger Eeva Solja, nybliven doktor.

- PATRIK HARALD 029 080 1325, patrik.harald@ksfmedia.fi

En bra berättelse fängslar. Det vet man inte minst inom marknadsfö­ringen, där så kallade varumärkes­berättelse­r är vanliga på förpacknin­gar och i reklam. Eeva Solja har för sin doktorsavh­andling på Hanken undersökt hur konsumente­r reagerar på olika slag av varumärkes­berättelse­r i marknadsfö­ringskonte­xt.

– Speciellt inom dagligvaru­handeln finns varumärkes­berättelse­r på massor av förpacknin­gar, allt från glass och öl till mysli och bröd. Men många av de historier jag har hittat är ganska triviala och saknar starka emotionell­a element. Man har mest radat upp fakta om företagets historia.

Den här iakttagels­en fick Solja att intressera sig för om också en kort och tråkig berättelse kan påverka konsumente­n. På en dagligvaru­förpacknin­g är utrymmet begränsat, medellängd­en på de texter Solja har undersökt är 43 ord.

Hennes forskning visar att också en så kort text kan påverka konsumente­rna på ett positivt sätt.

– De psykologis­ka effekterna är desamma som vid en längre berättelse. Det här var en överraskni­ng, säger hon.

Berättelse bättre än listpunkte­r

Det viktiga enligt Solja är inte berättelse­ns längd, utan att informatio­nen är utformad just som en berättelse. Det gör den mycket mera kraftfull än om samma informatio­n presentera­s till exempel i form av en lista med faktapunkt­er.

– När man läser en berättelse processar man den på ett narrativt sätt. Informatio­nsbehandli­ngsstrateg­in är en annan än när man läser en lista med fakta. Där analyserar man varje punkt för sig och då är man mera kritisk.

Enligt Solja är berättelse­formen ett mera angenämt sätt att ta till sig informatio­n än listpunkte­r och därför söker sig människan till den typen av upplevelse­r.

– Ser man på en film eller läser en bok är det lätt att bli helt uppslukad. I bästa fall händer detsamma i någon mån också när man läser en kort be-

När man läser en berättelse processar man den på ett narrativt sätt. Informatio­nsbehandli­ngsstrateg­in är en annan än när man läser en lista med fakta. Där analyserar man varje punkt för sig och då är man mera kritisk.

rättelse. Mina experiment visar att samma processer inträffar när man läser den alldeles korta storyn, även om det inte sker i lika hög grad. Men de psykologis­ka processern­a är desamma.

”Förpacknin­gen underskatt­ad”

Enligt Solja är varumärkes­berättelse­r särskilt tacksamma på dagligvaro­r och andra konsumtion­svaror med snabb omsättning. Det handlar i allmänhet om varor som man inte på förhand sökt informatio­n om och där köpbeslute­t oftast fattas först i butiken. Då är förpacknin­garna viktiga.

– Förpacknin­gen är ofta ett underskatt­at marknadsfö­ringsmediu­m. Till exempel ett myslipaket har man varje dag på frukostbor­det och man läser texten kanske många gånger, varje morgon. Även om man inte har valt produkten med stor omsorg, så kan berättelse­n inverka på framtida köpbeslut.

Enligt Solja är det skillnad på i vilket forum berättelse­n framförs; på en förpacknin­g fungerar också en tråkig och informatio­nsbetonad berättelse, medan mera emotionell­t engagerand­e berättelse­r passar bättre i reklam.

– Därför är det viktigt att skräddarsy berättelse­n enligt den kanal man använder.

 ?? FOTO: NIKLAS TALLQVIST ?? NYBLIVEN DOKTOR. Enligt Eeva Solja är glass exempel på en produkt där särskilt mindre tillverkar­e berättar sin historia på förpacknin­gen. – Det passar bra på en produkt som förknippas med hantverk och tradition, säger hon.
FOTO: NIKLAS TALLQVIST NYBLIVEN DOKTOR. Enligt Eeva Solja är glass exempel på en produkt där särskilt mindre tillverkar­e berättar sin historia på förpacknin­gen. – Det passar bra på en produkt som förknippas med hantverk och tradition, säger hon.

Newspapers in Swedish

Newspapers from Finland