”Lugn krisinformation misslyckades efter attacken”

Myndigheter och beslutsfattare misslyckades med att ge lugn krisinformation efter knivattacken i Åbo. Den bedömningen gör Salli Hakala, forskare i kriskommunikation vid Helsingfors universitet.

Salli Hakala talade på måndagen vid ett seminarium vid Helsingfors universitet om rädslor kopplade till terrorism och hur man hanterar dem.

Forskaren säger att man vid krisinformation bör prioritera att känslan av trygghet ökar. Det här gynnas inte av panikartade handlingar.

– Till och med ledande politiker i regeringen kom med motstridiga budskap, till exempel när man efter dådet kom med krav om snabba lagstiftningsändringar, säger Hakala.

Hon säger att till exempel beslutet att utrusta polispatruller med automatvapen kan sprida rädsla bland befolkningen.

– Man måste tänka på vilket budskap man vill skicka och till vem genom handlingarna. Då man vill skicka budskapet till potentiella terrorister att beredskapen höjs, att man rustar upp, så råkar man samtidigt öka känslan av otrygghet bland medborgarna.

Då man vill skicka budskapet till potentiella terrorister att beredskapen höjs, att man rustar upp, så råkar man samtidigt öka känslan av otrygghet bland medborgarna. Salli Hakala Forskare i kriskommunikation, Helsingfors universitet

Attack ökar trycket för åtgärder

Terrorismforskaren Leena Malkki som talade under seminariet sade att terrordåd skapar tryck för spektakulära åtgärder. Ett annat typiskt drag för terrorismen är att efter en attack blir det nya normala att leva under hotet av nya attacker. Forskning efter terrordådet i London 2005 visar till exempel att rädslan var närvarande flera månader efter dåden och att människor ändrade sitt beteende.

– En attack skapar rädsla för nya attacker, och typiskt är att folk blir beredda att godkänna till och med långtgående och radikala åtgärder.

Hakala säger att symboliska budskap har fått ökad betydelse i dagens medielandskap där medierna ständigt är närvarande. Det betyder enligt henne att alla myndighetsåtgärder – inte enbart övervägda uttalanden och presskonferenser – är kommunikation.

– Att kontrollera påföljderna är också att minimera attackernas effekt, panikartad handling gynnar inte det, säger Hakala.

Rädslan är terrorismens verktyg

Malkki säger att den rädsla som terrordåd orsakar fungerar som ett verktyg för terrorismens mål: psykologisk påverkan, uppmärksamhet och oro i samhället.

– Den vanliga medborgaren kan känna sig sårbar och oskyddad efter en attack. Man känner att terrorismen är oberäknelig och att det är svårt att skydda sig mot den.

Även om rädsla är normalt påminner Malkki om att rädslan kan bli ett problem om den växer sig så stor att den skapar skadliga reaktioner.

– Till exempel efter terrordådet i USA 2001 började folk resa med bil i stället för med flygplan vilket ledde till fler trafikolyckor.

Hakala säger att myndigheterna och beslutsfattarna borde förbereda sig för motsvarande situationer och överväga hur kriskommunikationen kan genomföras så att den orsakar möjligast lite störningar i samhället.