Inget hemvärn – det frivilliga försvaret fortsätter som förr
Det är inte aktuellt med att grunda hemvärnstrupper i Finland. Den arbetsgrupp som utrett det frivilliga försvarsarbetet föreslår inga större förändringar i sin rapport som presenterades på fredagen. Det frivilliga försvarsarbetet ska fortsättningsvis ske
Ett alternativ hade varit att MPK gjorts till en del av Försvarsmakten vilket skulle ha gjort det aktuellt med hemvärn för frivilliga. Ett tredje alternativ var att en helt ny myndighet skulle ha skapats för att utveckla Försvarsutbildningsföreningens verksamhet.
– Vi letade efter den bästa tänkbara modellen för Finland. Att som sådan överföra en viss modell till Finland är inte ändamålsenligt, säger Antti Lehtisalo på Försvarsministeriet.
Han var ordförande för arbetsgruppen.
I Sverige, Norge, Danmark och Estland finns hemvärnstrupper och de har en stor roll i det lokala försvaret.
Stort intresse
Det tredje alternativet, en ny myndighet, föll på att det mesta ändå skulle ha byggt på Försvarsmaktens verksamhet. Den frivilliga verksamheten skulle fortsättningsvis ha varit beroende av Försvarsmaktens lokaler, personal, materiel och övningsområden. Uppdragen skulle också delvis överlappa varandra.
– Först borde man väldigt noga definiera myndighetens uppdrag, befogenheter och ansvar. Efter det kan man analysera vilka lagstiftningskonsekvenser och andra följder det skulle leda till. Ännu fanns det inte skäl att gå in på den analysen, säger Lehtisalo.
Arbetsgruppen får sannolikt fortsätta sitt utredningsarbete för försvarsminister Jussi Niinistö (Blå) lovade i torsdags i sin blogg att en fortsatt utredning inleds inom kort.
Det är säkert också på sin plats för intresset för det frivilliga försvaret är stort. Exempelvis har medlemsantalet i Reservistförbundet stigit med tio procent från fjolåret. Ett annat exempel är de frivilliga försvarskurserna som det är stor efterfrågan på. I fjol ordnades nästan ett par tusen kurser med över 50 000 deltagare.
Tapio Peltomäki som är ordförande för MPK är nöjd med arbetsgruppens slutsats.
– Den här modellen är ganska klar, i motsats till de två andra alternativen som skulle kräva ganska omfattande utredningar, säger han.
Lagstiftningen om frivilligt försvarsarbete som trädde i kraft 2008 definierar föreningens verksamhet.
– Att lagen utvecklas är utmärkt, säger Peltomäki.
Föreningen fick ställning som offentligrättslig anstalt 2008 och därmed definieras dess uppgifter i lagen.
Först borde man väldigt noga definiera myndighetens uppdrag, befogenheter och ansvar. Efter det kan man analysera vilka lagstiftningskonsekvenser och andra följder det skulle leda till. Ännu fanns det inte skäl att gå in på den analysen. Antti Lehtisalo på Försvarsministeriet.