Nya regler begränsar barn på sociala medier
Digitala rättigheter Barn och ungdomar kan från och med nästa år inte längre använda sociala medier lika fritt som förut, eftersom nättjänster då börjar kräva tillstånd av föräldrarna.
Det är EU:s dataskyddsreform som ligger bakom tillståndskravet och förordningen ska tillämpas från och med nästa sommar. Reformen innebär att under 16-åriga barn måste fråga om vårdnadshavarens lov för att kunna använda nättjänster. Medlemsländerna kan ändå sänka åldersgränsen till 13 år.
Arbetsgruppen som förbereder ändringarna i Finland föreslår att åldersgränsen blir 13 eller 15 år. Flera organisationer som Rädda Barnen, Sällskapet för mediefostran, Centralförbundet för Barnskydd och Mannerheims barnskyddsförbund förespråkar den lägre åldersgränsen.
Gymnasieeleven Siiri Kinnari, 17, från Helsingfors är av samma åsikt. Hon har bekantat sig med livet på webben också som nätstödselev vid Mannerheims barnskyddsförbund.
– Det skulle kännas fel att begränsa ungas nätanvändning för mycket, att föräldrarna inte skulle lita på mig eller att jag inte skulle få bli vuxen.
Åldersgränsen kan enligt Kinnari också orsaka problem i skolarbetet. Nätbaserade uppgifter är allt vanligare i skolorna och om vårdnadshavarna ständigt skulle vara tvungna att ge sitt tillstånd till barnets nätanvändning i skolan kunde situationen bli problematisk.
Dejtingtjänster, som också 13-åringar använder, är en annan fråga säger Kinnari. Tjänsterna behöver fortfarande åldersgränser, även om det ibland är lätt att kringgå dem.
Obesvarade frågor
Mediefostrarna anser att en för hög åldersgräns kan strida mot rätten till information och yttrandefriheten. Reformen skapar också många frågor.
Föräldrarnas tillstånd krävs i framtiden för sociala medier och telefonappar som sparar informa-
tion om användarna. Det är ännu oklart hur nättjänsterna ska samla in loven. Om man måste bekräfta informationen med till exempel ett kreditkort riskerar familjer att diskrimineras utifrån socioekonomisk ställning. Om man å andra sidan gör det för enkelt att samla in tillstånden, som till exempel genom att uppge en e-postadress, är det lätt att kringgå reglerna.
Det är också oklart hur barnets ålder ska bekräftas och hur man ska göra med barn som redan använder tjänsterna.
Skydd och rättigheter i vågskålen
– Barnens digitala rättigheter är en balansgång mellan skydd och rätten att delta, säger planeraren för mediefostran Rauna Rahja vid Mannerheims barnskyddsförbund.
Rahja säger att det finns många fördelar med att sekretessen för personuppgifter förbättras. Vuxna måste ändå också hjälpa barnen att lära sig mediekunskaper.
Tillståndskravet kan ge familjer en falsk känsla av säkerhet, men vårdnadshavarna kan också bli mer intresserade av vad barnen gör på nätet.
Trots att nätet enligt Kinnari är en viktig del av livet för unga, kan nätanvändningen också innefatta problem.
Elaka kommentarer och mobbning förekommer på nätet och det kan ibland vara svårt för unga att känna igen vilka källor är falska och vilka som är pålitliga. Kinnari hoppas ändå att man inte fokuserar på nätmobbning och andra negativa aspekter, utan att man lär unga mer om nätanvändning. Hon hoppas att föräldrar talar öppet och avslappnat om nätanvändning i stället för att peka finger.