En man som heter Petter
■ När Rune Denstad Langlo i Welcome to Norway! (2016) tar sig an den högaktuella flyktingtematiken är det inte alltid med det politiskt korrekta för ögonen. De facto har vi med en sorglös vardagsrasist att göra.
Det handlar om Petter Primus (Anders Baasmo Christiansen, bekant från Kon-Tiki och tv-serien Dag), den mindre nogräknade hotellföretagaren som efter ett antal konkurser får en fix idé: varför inte slå upp en flyktingförläggning.
Staten betalar som bekant bra och i den meningen är ”svartingarna” en betydligt säkrare inkomstkälla än allehanda turister. Sedan får man väl stå ut med att Primus fjällhotell är allt annat än inflyttningsklart. Förutom att taket läcker saknas det dörrar till de flesta rummen. Elförsörjningen är ett kapitel för sig, inte konstigt att propparna går.
Ytterligare problem uppstår när de långväga gästerna sedan dyker upp. Att placera sunni- och shiamuslimer i samma rum går inte alls för sig, det förstås. Och hur göra med kristna kopter, var hör de hemma?
Knappast blir det bättre av att nitiska myndigheter insisterar på att påtala alla brister. Eller att kommunen bullar upp med pengar först efter att Primus lägrat bibliotekarien (Renate Reinsve).
Det är fråga om en dramakomedi men det ska genast sägas att Langlo säljer sig dyrt. För trots att det i filmen förekommer tokroliga kulturkollisioner och de blågula grannarna än en gång får av sleven – ”Sverige är ett bra land, bortsett från de jävla svenskarna” – fuskar man inte bort de mörka molnen.
I ett skede får Abedi (Olivier Mukuta), Primus högra hand, en vänlig själ som påminner sin arbetsgivare om att ”Afrika” ingalunda är ett land, spö av bygdens egna söner. Och i filmens kanske mest gripande scen får en annan nyckelperson med polisen att göra – det lutar mot utvisning.
Hur som helst är slutresultatet både ärligt och genuint. Jordnära är det också, i synnerhet som vänskapen i filmens centrum sipprar fram ur de högst vardagliga mötena, inte ur palestinasjalar och akademiska studier med rynkor i pannan.
Ingen fullträff, nej, men ett närande mellanmål. Och ett sympatiskt inlägg i den annars så överhettade flyktingdebatten. Yle Fem 22.00