”Vårt ekonomiska operativsystem behöver en etisk uppdatering”
I stället för ständig konsumtion och gränslös tillväxt behövs humanism, samt den sortens visdom som ursprungsfolk besitter men som den moderna människan har tappat kontakten med, menar den internationellt kända miljökämpen Severn Cullis-Suzuki.
– Klimatförändringen är ett intergenerationellt brott. Människan har besökt stjärnorna och vi kan läsa framtiden ur information i vårt blod. Men ingen annan generation har spelat med så höga insatser som vi. Vårt tillväxtfokuserade system står i motsatsförhållande till liv på jorden, inleder den kanadensiska miljöaktivisten och rättvisekämpen Severn Cullis-Suzuki, och det blir knäpptyst bland affärspubliken.
Trots högre kändisfaktor hos äldre och manliga talare som med stor självsäkerhet pratar om entreprenöroch ledarskap så levererar denna talare ett annorlunda och förmodligen viktigare budskap på årets Nordic Business Forum i Helsingfors.
För 25 år sedan framförde den då tolvåriga Cullis-Suzuki ett rörande tal inför en andlös publik vid FN:s hållbarhetskonferens i Rio 1992. Redan vid den osannolika åldern av 9 år grundade Cullis-Suzuki tillsammans med väninnor en miljöorganisation, klubben Eco (Environmental Childern’s Organization), för att inspirera och engagera unga i miljöoch klimatfrågor.
– Det var 1980-tal och man talade om surt regn, hål i ozonlagret och global uppvärmning. Vi fick nys om en konferens där världens beslutsfattare skulle samlas. Ni är galna, sa våra föräldrar då vi, fem unga flickor, meddelade att vi ville åka. Men vi lyckades samla in medel. Vår nackdel – vår ringa ålder – blev vår största styrka.
Nu är flickan 37 år gammal men engagemanget glöder lika hett som förr. Cullis-Suzuki vädjar direkt till publiken, påminner oss att vi utanför yrkesrollen också är föräldrar, syskon, farbröder, mostrar, kusiner och någons barn.
efterlyser humanism
I stället för att vädja till världens maktelit presenterar Cullis-Suzuki jordnära visioner för hur miljö- och hållbarhetsutmaningar kan tacklas.
– Vi måste återinföra etik och mänskliga värderingar för att hämma våra impulser. Den hypereffektiverade globaliserade ekonomin verkar på en omänsklig skala som individen inte kan greppa, vilket försätter oss i apati.
Vissa forskare menar att människans naturingrepp har inlett ett nytt tidevarv där vi påverkar jordens miljö, ekosystem och klimat i växande utsträckning. Samtidigt inverkar vi på själva evolutionen då vi bygger infrastruktur, orsakar kollapsande ekosystem, arters massdöd och bidrar till extremt klimat och havens försurning. De flesta av väntar på att ’någon annan’, kanske tekniken, ska erbjuda lösningar.
I stället för att invänta en mirakelmedicin så behöver vi skifta perspektiv, menar Cullis-Suzuki och nämner fenomen som slow food, en global motkraft till snabbmatsfenomenet.
– Det finns hopp ifall vi inför en rejäl dos humanism i ekonomin. Allting som har ett värde tar sin tid. Vill du bli älskad på ett effektivt vis? frågar hon ironiskt.
– Som affärsledare måste vi bygga vidare på små innovationer för att utveckla en hållbar ekonomi. Som biolog har jag insett mångfaldens värde. Diversitet måste också vara drivkraften då vi tar fram nya ekonomiska strategier och metoder.
knytkalas och forntida visdom
Det är inte ingenjörerna, utan humanisterna som blir mänsklighetens och planetens räddning, hävdar Cullis-Suzuki.
– Det ligger i den mänskliga naturen att uppfinna och överleva. På västkusten i USA frodas fenomen som organisk odling och delningsekonomi. De tillämpar samma principer som naturfolk och urinvånare bosatta i avlägsna djungler eller på små Stillahavsöar.
Nyckeln är att samla in och dela på gemensamma resurser, i stället
för att tävla, ackumulera kapital och bygga hierarkier, förklarar Cullis-Suzuki.
– Då ett samhälle delar med sig av sin förmögenhet, också åt grannbyn,
så stiger chefens status gränslöst, dock inte ekonomiskt. Tänk dig ett samhälle som bygger på viljan att donera bort tillgångar. Det skapar en dynamisk men stabil maktbalans.
Cullis-Suzuki efterlyser äkta ledarskap både hos makteliten och hos allmänheten.
– Hur skildrar du framtiden för dina barn? Själv målar jag upp en berättelse där våra handlingar spelar en roll. Jag säger åt mina söner att vi måste återinföra mänskliga värderingar i vårt operativsystem, alltså i ekonomin. Att vi måste välja diversitet framför utrotning. Sen gäller det att bli dem som vi utger oss själva för att vara.
Internationellt samarbete står inte högt i kurs hos beslutsfattare som har lamslagits av rädsla och populism.
– Vi kan inte låta Parisavtalets öde avgöras av USA:s deltagande eller icke- deltagande. Vi har inte råd att invänta ledarskap från någon som Donald Trump. Vi måste gå framåt på egen hand, avslutar Cullis-Suzuki.
Antagligen gör en halvtimme praktisk new age-filosofi mycket gott hos 7500 åhörare från affärsvärlden, speciellt en höstgrå och rå oktoberdag.