Aaltorenovering vann arkitekturpriset
Arkitektur Renoveringen av biblioteket på campus i Otnäs, eller nuvarande Harald Herlin – lärcenter får årets Arkitekturens Finlandiapris. Enväldig domare var denna gång OP gruppens högsta chef Reijo Karhinen.
Det var ursprungligen Finlands mest kända arkitekt, Alvar Aalto som ritade biblioteket i Otnäs. Byggnaden färdigställdes 1970 och ingår i den arkitektoniskt värdefulla campushelheten som Aalto skapade för dåvarande Tekniska högskolan.
Högskolan ingår sedan 2010 i Aalto-universitetet som också omfattar tidigare Konstindustriella högskolan och Kauppakorkeakoulu, och biblioteket heter numera Harald Herlin – lärcenter.
Lärcentrumet har renoverats grundligt 2016, med respekt för Alvar Aaltos arkitektur men man har också byggt till bland annat genom att avlägsna en av de låga källarvåningarna som tjänat som bokförråd och i stället skapat mer allmänt utrymme för studenterna. Aalto-universitetet har nästan 20 000 studenter.
Bakom den prisbelönta renoveringen står arkitekterna Teemu Tuomi och Tuomo Remes på arkitektbyrån NRT, och de säger att principen för att renovera en arkitekturhistoriskt värdefull byggnad har varit att det nya i huset inte strider mot det ursprungliga och att nya element inte betyder att det gamla är oåterkalleligt försvunnet.
– Det ska vara möjligt att återställa, säger Tuomi och fortsätter:
– Den unika stämningen i byggnaden har sitt upphov i Alvar Aaltos skicklighet att utnyttja dagsljuset. I den renoverade byggnaden finns fortfarande plats för rofyllda och vackra läsesalar. Förändringarna ansluter sig främst till ny teknik, bättre tillgänglighet och ny inredning samt förnyat servicekoncept.
Hyllning till renoveringar
Samtliga fyra finalister i Arkitekturens Finlandia var den här gången renoveringsprojekt.
– Det känns fint att priset lyfter fram ett renoveringsobjekt. Arkitekter står bakom renoveringar och genren röner visserligen uppskattning bland arkitektkollegor men för den breda publiken är det oftast ny arkitektur som gäller, säger Tuomo Remes.
Juryn som sållade fram de fyra till finalen leddes av arkitekten Janne Pihlajaniemi som säger att man beaktade tiotals objekt innan man nominerade finalisterna.
– Vi granskade både nya byggnader och gamla, och kom sedan fram till att uppmärksamma renoveringar, säger han.
På frågan varför det snyggt nyrenoverade Hanaholmen – kulturcentrum för Sverige och Finland inte platsade i final svarar Pihlajaniemi att många andra bra alternativ också föll bort, och nämner Dipoli som exempel.
Enväldig domare
Arkitekturens Finlandiapris avgörs alltid av en enväldig domare som inte är arkitekt. I år var det OP gruppens chefdirektör Reijo Karhinen som fick bestämma.
– Tack vare ett modigt grepp har renoveringen av lärcentret moderniserat användningen av byggnaden genom att skapa nytt samtidigt som man har respekterat det befintliga och ursprungliga. Man kan jämföra slutresultatet med det pågående enorma brytningsskedet som drivs av den snabba utvecklingen inom teknologier och digitalisering, säger Karhinen.
Karhinen uppmärksammar också inredningsarkitekturen för dess kraftfulla fördomsfria formspråk som tillför byggnaden dynamisk och framtidsorienterad dynamik. Bakom inredningen står inredningsarkitekten Päivi Meuronen på byrån JKMM.
Arkitekturens Finlandia utdelades på måndagseftermiddagen i Helsingfors.