Ministerier tvistar om språkliga rättigheter
Folktinget: Finansministeriet lyssnar inte på grundlagsutskottet
Riksdagens grundlagsutskott har uppmanat regeringen att ändra lagförslaget om de blivande landskapen och ge påverkansorganet för minoritetsspråken en starkare ställning. Men det tycker Finansministeriet att inte behövs.
Enligt Finansminsteriet får landskapen ta hand om statliga uppgifter som inte heller nu har någon språklig översyn.
– Jag är mycket förvånad över att Finansministeriet inte lyssnar på grundlagsutskottet i den här frågan, säger folktingssekreteraren Markus Österlund.
Justitieministeriet är på en annan linje än Finansministeriet. Det vill att påverkansorganet ska stärkas.
I förslaget till landskapslag har påverkansorganet till uppgift att göra utredningar, komma med förslag och rapportera.
– Det är en diskussionsgrupp som ska försöka göra styrelsen uppmärksam på olika saker, säger Göran Honga, direktör för Vasa sjukvårdsdistrikt.
Riksdagens grundlagsutskott har uppmanat till att ändra lagförslaget och ge påverkansorganet en nämndliknande ställning. Men det tycker Finansministeriet inte behövs.
Till skillnad från de nuvarande sjukvårdsdistrikten kommer de nya landskapen att ha direktvalda fullmäktigeförsamlingar och dessutom får de ta hand om statliga uppgifter som inte heller nu har någon sådan översyn. Dessutom ska land- skapen vara självstyrande och därför får de själva bestämma över sin förvaltningsstruktur, säger regeringsrådet Ilkka Turunen till FNB. Enligt Turunen är detta vad ministeriet säger i sitt genmäle till förvaltningsutskottet och social- och hälsovårdsutskottet.
– De nuvarande sjukvårdsdistriktens språknämnder har ungefär samma uppgifter som de här påverkansorganen, säger Turunen.
– Jag är mycket förvånad över att Finansministeriet inte lyssnar på grundlagsutskottet i den här frågan, säger folktingssekreteraren Markus Österlund.
Justitieministeriet vill stärka
Språkrättsrådet Corinna Tammenmaa på Justitieministeriet säger att ministeriet i sitt utlåtande till Finansministeriet om landskapslagen och i sina utlåtanden till riksdagens grundlagsutskott, förvaltningsutskott och social- och hälsovårdsutskott sagt att påverkansorganet bör stärkas.
– Vi har inte tagit ställning till hur, men vi har konstaterat att det skulle var i enlighet med påverkningsrätterna. Det skulle vara en grundlagsenlig tolkning. Och nu har grundlagsutskottet konstaterat samma sak, säger Tammenmaa.
Teckenspråkiga bortglömda
Social- och hälsovårdsministeriet har ännu inte tagit ställning till grundlagsutskottets påpekande. Regeringsrådet Pekka Järvinen säger att ministeriet nu koncentrerar sig på att skriva om valfrihetslagen. I valfrihetslagen kommer det att bli ändringar i paragraferna om de språkliga rättigheterna, säger Järvinen men han kan ännu inte avslöja vilka ändringar det är frågan om.
De språkliga rättigheterna i vårdreformen diskuterades på ett samråd som delegationen för språkärenden ordnade med familje- och omsorgsminister Annika Saarikko (C) i går. Under samrådet konstaterade Sametinget att samerna inte har lika möjligheter att få vård på eget modersmål i sameområdena. Finlands Dövas Förbund och Finlandssvenska teckenspråkiga kritiserade Socialoch hälsovårdsministeriet för att det inte gett teckenspråkig information om vårdreformen.
– Vi kan inte tvinga samer att utbilda sig inom vårdbranschen. Jag undrar om vi inom vårdutbildningar på olika nivåer skulle kunna förbättra de finskspråkigas möjligheter att lära sig samiska, sade Saarikko.
Delegationen för språkärenden anser att de språkliga rättigheterna inte beaktats tillräckligt i vårdreformen och kräver att regeringen utarbetar en plan för hur situationen kan åtgärdas.