”Inget som förr i ekonomin”
Läget i världsekonomin gör Lausanne-professorn Stéphane Garelli konfunderad. Gamla lagbundenheter gäller inte längre. – Allt är tvärtemot vad det brukar vara, säger han.
Ekonomin växer, men lönerna stiger inte. Företagen genererar massor av pengar, men vi har ingen inflation. Vi får nya tekniska innovationer, men produktiviteten ökar inte. Ekonomiprofessorn Stéphane Garelli är förundrad över att gamla lagbundenheter inte längre tycks gälla.
– Allt är tvärtemot vad det brukar vara, säger han.
Stéphane Garelli, professor emeritus med bakgrund vid IMD Business School och universitetet i Lausanne, gör ett svep över världsekonomin och tecknar en bild där inget är sig likt.
Bruttonationalprodukten växer överallt i världen, men lönerna står och stampar på samma ställe. Det genereras massor av pengar, men vi har ingen inflation. Regeringarna bygger upp enorma skuldberg, men räntorna fortsätter att vara låga eller negativa. Vi har fått många tekniska innovationer, men produktiviteten växer inte.
– Det är en konstig värld. Som professor i ekonomi vet jag inte vad jag ska undervisa, för allt är tvärtemot vad det borde vara, säger Garelli till publiken på Nordic Business Forum i Mässcentret i Helsingfors.
Garelli är underhållande och målar med breda penslar. Han förundras över det han ser, men har inte många svar att ge.
När ekonomin krisar brukar man enligt Garelli gå till den brittiske nationalekonomen John Maynard Keynes. Garellis trettio sekunders version av Keynes teorier låter så här: När någonting är fel i ekonomin så ska man trycka pengar. Med pengarna ska man bygga någonting och betala lön till dem som gjort jobbet så att de kan spende- ra pengarna. Och så återhämtar sig ekonomin.
– Det är precis vad vi har gjort. Men pengarna går inte ut i realekonomin, utan till finansmarknaden. Därför har vi ingen inflation.
Massor av passiva pengar
Garelli konstaterar att vi talar mycket om att sysselsätta arbetskraften men påminner om att också kapital måste vara sysselsatt – i dag är världen full av passiva pengar, till exempel i arabvärlden, Kina, Norge och Singapore.
Under första halvåret 2017 har mer pengar än någonsin tidigare spenderats på företagsköp. Garellis förklaring till detta är att många företag sitter på en massa extra pengar, i kombination med globalisering och skatteoptimering. Han nämner japanska Softbank och kinesiska Alibaba som exempel på företag med enorma fonder reserverade för företagsköp.
– När företagen inte vet vad de ska göra av sina pengar köper de upp andra företag. Frågan är vem som gör vad när alla köper upp någon annan. Amazon (ursprungligen en nätbokhandel) är världsetta på molntjänster och ska nu börja sälja mat. Apple håller på att bli världens största klocktillverkare med 24 miljoner sålda klockor i år, vilket är precis lika mycket som den totala schweiziska årsproduktionen. Världen förändras mycket snabbt.
Garelli noterar att det i dag finns en mängd stora företag som ingen kände till för 15 år sedan. Elbilstillverkaren Tesla tillverkade i fjol 76 000 bilar och Ford 6,7 miljoner bilar, men ändå är Teslas marknadsvärde 20 procent högre än Fords.
– Det är galet. Världen är inte som förr, säger Garelli.
”Gratis kan vara dyrt”
Ytterligare en punkt han tar upp är den unga generationen med sina attityder och beteenden. Han tecknar en karikerad bild av en generation som på semesterresan hellre fotograferar sig själv än resmålens sevärdheter.
– De har en helt annan inställning till ägande och delande än äldre generationer. De tycker att gratis
är bra, vilket är en katastrof. Jag försöker förklara för mina studerande att ingenting är gratis, säger Garelli och citerar Apple-vd:n Tim Cook som har sagt att när någonting på nätet är gratis så är du inte en kund, utan produkten.
Garelli tror dock att det börjar vara slut på epoken när folk är redo att ge ut alltför mycket information om sitt privatliv.
– Folk börjar inse att gratis kan vara mycket dyrt, säger han.
Folk börjar inse att gratis kan vara mycket dyrt. Stephane Garelli