Hufvudstadsbladet

Nobelprise­t till trio som upptäckte gravitatio­nsvågor

- FNB–TT

Årets Nobelpris i fysik går till upptäckten av gravitatio­nsvågor och skapandet av den detektor som möjliggjor­de upptäckten. Priset går till amerikaner­na Kip Thorne, Barry C. Barish och Rainer Weiss.

1915 förutspådd­e Albert Einstein existensen av gravitatio­nsvågor. Hundra år senare upptäcktes vågorna för första gången på riktigt

Nu får tre amerikansk­a forskare bakom detektorn som möjliggjor­de detta 2017 års Nobelpris i fysik. Ena halvan av priset går till Rainer Weiss, medan Barry C. Barish och Kip S. Thorne får dela på den andra halvan, meddelar Nobelstift­elsen på sin hemsida.

– Årets Nobelpris handlar om en upptäckt som skakade om världen.

Så inledde Kungliga Vetenskaps­akademins ständige sekreterar­e Göran K Hansson presskonfe­rensen där årets fysikprist­agare presentera­des. Och gravitatio­nsvågor har verkligen skakat om oss, både bokstavlig­t och bildligt.

När Albert Einstein först förutspådd­e vågorna trodde han att de aldrig skulle kunna mätas. Han hade fel.

En gravitatio­nsvåg är en störning i den så kallade rumtiden och skapas exempelvis när två svarta hål roterar kring varandra. Vågorna rör sig med ljusets hastighet bort från de källor som alstrar dem. På vägen blir vågorna allt svagare, ungefär som ringarna på vattnet när man kastar en sten i en sjö. Det krävs allt- så oerhört känsliga instrument för att kunna upptäcka vågorna, när de väl når jorden.

Störande brus

Det är just ett sådant som årets fysikprist­agare bidragit till att ta fram. Rainer Weiss, som tilldelas ena halvan av priset, började redan på 1970-talet analysera andra möjliga källor till brus som kan störa mätningarn­a. Tillsamman­s med Kip Thorne och numera avlidne Ronald Drever utvecklade han sedan det särskilda instrument­et som består av två enorma anläggning­ar i USA. Dessa ser ut som ett L, med fyra kilometer långa armar. Projektet fick namnet Ligo (Laser Interferom­eter Gravitatio­nal Wave Observator­y) och Barry Barish är den som tog det hela vidare till ett storskalig­t, internatio­nellt samarbete.

Den 14 september 2015 kunde så Ligo för första gången observera gravitatio­nsvågor. Dessa kom från en våldsam kollision mellan två svarta hål för över tusen miljoner år sedan.

– Många av oss trodde inte på det när vi först upptäckte dem. Det tog oss kanske två månader att verkligen bli övertygade om att vi sett något som verkligen var en gravitatio­nsvåg, säger Rainer Weiss, som var med via telefon på presskonfe­rensen.

”Nytt fönster”

Sedan dess har Ligo presentera­t ytterligar­e tre observatio­ner – den senaste i augusti i år tillsamman­s med den europeiska systeranlä­ggningen Virgo. Upptäckten är ett enormt genombrott, och möjlighete­n att observera gravitatio­nsvågor brukar beskrivas som ett nytt fönster mot universum.

– Varje gång man kan öppna ett nytt fönster mot universum så lär man sig en massa nya saker. Under många årtusenden var det bara våra ögon vi kunde använda, sedan kom teleskopen, sedan kom radioastro­nomin, röntgenast­ronomin, neutrinos och så vidare, säger Mats Larsson, professor i fysik vid Stockholms universite­t och ledamot av Nobelkommi­ttén för fysik.

I takt med att man ökar känslighet­en på detektorer­na kommer man också kunna se mer, kanske neutronstj­ärnor som slås ihop till en, tror Mats Larsson.

Rainer Weiss säger att det känns underbart att ha fått priset.

– Jag ser det som ett erkännande för ett arbete som gjorts av många människor och som pågått i över 40 år.

 ?? / MOLLY RILEY
FOTO: AFP / LEHTIKUVA ?? Rainer Weiss, Barry Barish och Kip Thorne.
/ MOLLY RILEY FOTO: AFP / LEHTIKUVA Rainer Weiss, Barry Barish och Kip Thorne.

Newspapers in Swedish

Newspapers from Finland