Sluta tolerera nazism
Nordiska motståndsrörelsens demonstration i samband med bokmässan i Göteborg under lördagen och de kravaller som bröt ut i staden väcker oro och förundran. Forskaren Christer Mattson, som HBL intervjuat (HBL 30.9.2017) säger att den nazistiska rörelsens mål är att avskaffa demokratin. Man frågar sig varför Sverige, som är givetvis är en av världens främsta demokratier, låter sådana rörelser demonstrera, vars uttalade syftemål är att förinta demokratin. Även tidpunkten väcker förundran – varför har en nazistisk rörelse tillåtits demonstrera mitt under den för judarna viktigaste högtiden Jom kippur. Antagligen har myndigheterna tänkt, att eftersom yttrande- och mötesfrihet råder i Sverige, måste även nazistiska demonstrationer tolereras, trots att demonstranternas mål är att avveckla såväl yttrandeoch mötesfriheten som andra grundläggande frioch rättigheter.
Ett demokratiskt samhälle har emellertid inte en skyldighet att tolerera nazistiska eller andra uppenbart antidemokratiska rörelsers verksamhet. Ett demokratiskt statsskick är tvärtom fullt förenligt med förbud mot antidemokratisk verksamhet av det här slaget. Det utvisar till exempel den tyska grundlagens artikel 18, enligt vilken den som utnyttjar någon i ”Grundgesetz” uppräknade rättigheter – såsom yttrande- och mötesfriheten med mera – till kamp mot den demokratiska samhällsordningen, förverkar dessa rättigheter. I den europeiska konventionen om skydd för de mänskliga rättigheterna ingår i sin tur ett förbud mot missbruk av konventionsrättigheterna. Enligt förbudet får ingenting i konventionen – inte heller yttrande- och mötesfriheten – tolkas så att det medför en rätt för någon att bedriva verksamhet eller utföra handling som syftar till att utplåna någon av de fri- och rättigheter som angetts i konventionen. Demokratier har alltså rätt att försvara sig.
Min uppfattning är att det är hög tid att man i demokratier såsom Finland och Sverige slutar tolerera nazistiska och andra uppenbart antidemokratiska rörelsers verksamhet. Lagliga medel för att sätta stopp för desamma finns. I något avseende kan lagändringar behövas, men det centrala är att bekämpning av nazistiska och andra uppenbart antidemokratiska rörelser är fullt legitimt såsom exemplen ovan visar. Om inte det demokratiska samhället skärper sin attityd gentemot rörelser av det här slaget, kan det gå som för Weimarrepubliken.
MIKA ILLMAN juris doktor, Raseborg