Göteborg riktar ”fantastisk uppmärksamhet” åt fel håll

Göteborgs bokmässa är ett av Nordens största kulturevenemang. Mässan påverkar vad vi talar om och vad vi tänker på. Många åker dit i hopp om att få sin röst hörd och nå ut med sitt budskap. Den stora vinnaren i år är en högerradikal aktör. ”Fantastisk uppmärksamhet” säger en nöjd representant på mässans första dag. Arundhati Roy, Tua Forsström och många andra som också medverkar får ingen synlighet alls. (HBL 29.9.2017)

Henrik Meinander citeras i samma artikel i HBL. Han uppges anmäla oro för att vi kan nå en situation ”där vi inte vet var gränsen går nästa gång”. Citatet är svårt att förstå och jag skulle uppskatta en förklaring. Det vi vet är att den kommersiella bokmässan i Göteborg, denna ”plats för det öppna samtalet”, inte har någon gräns denna gång. Varför skulle vi tro att det ”går” en gräns nästa gång? Vems gräns? För vad?

Göteborgs bokmässa kunde redan i år ha valt annorlunda. Måndagen den andra oktober 2017 firade vi ett viktigt hundraårsjubileum. Då hade det gått exakt 100 år sedan M.K. Gandhi, tillsammans med lantarbetaren Rajkumar Shukla och andra, i Champaran i Bihar inledde sin första så kallade satyagraha-kampanj i Indien. Satyagraha kan översättas som ”sanningens kraft”. Icke-våld är en central aspekt av teorin om satyagraha. Icke-våld spelade också en stor roll i Gandhis experiment med att i praktiken tillämpa och utveckla sanningens kraft.

Jag längtar till en värld där Gandhis och hans medarbetares teori och praktik om satyagraha får fantastisk uppmärksamhet.

THOMAS WALLGREN

Helsingfors