Försiktig djurskyddsreform att vänta

Regeringspartierna är skeptiska till kraven på en riktigt progressiv djurskyddslag. När den över 20 år gamla lagen förnyas kretsar debatten kring i vilken mån djurens välbefinnande tillgodoses.

Tanken med reformen av djurskyddslagen är att djuren ska få det bättre, men regeringspartierna är inte beredda att tillmötesgå alla de krav som Finlands djurskyddsföreningars förbund (SEY) och Animalia ställer.

Kraven bottnar i målsättningen att alla djur ska kunna leva ut sina naturliga behov så långt det är möjligt. Regeringen utgår ändå från att husdjursproduktionen, som lider av svag lönsamhet, inte får drabbas av nya kostnader.

SEY och Animalia kräver bland annat att båsladugårdar och burar där suggor inte kan röra sig ska förbjudas, att skrivningen om ”tillräcklig” vattentillgång för djur ska ändras till ”kontinuerlig” vattentillgång, att smärtsamma ingrepp på djur måste förutsätta smärtlindring och att hundar och katter ska märkas och registreras för att folk inte ska överge sina keldjur så lättvindigt.

Under en publikdebatt i riksdagen i går blev det klart att regeringspartierna inte kan acceptera alla kraven. Centern är beredd att kompromissa, men inte så att det går ut över producenterna. Samlingspartiet anser, åtminstone om Susanna Koski representerar partiets linje, att lagen måste beakta marknadens villkor och att djurens välbefinnande ska förbättras ”med bondförnuft” och inte med strängare normer.

Vänsteroppositionen verkar vara beredd att skriva på djurskyddsorganisationernas krav ungefär som sådana medan De gröna undrar om man verkligen behöver förbjuda båsladugårdar eller om det kanske vore bättre att se till att kor i lösdriftsladugårdar får röra sig utomhus lite oftare.

Jord- och skogsbruksministeriet publicerade den nya lagens riktlinjer i somras. En remissbehandling ordnas i höst och lagen väntas komma till riksdagsbehandling på våren. Den ska slå fast nivån på och kriterierna för djurskyddet för årtionden.