Hufvudstadsbladet

Närbilder på molekyler gav Nobelpris

Ända tills helt nyligen visste vi inte hur de flesta molekyler ser ut i verklighet­en – men i dag kan vi få fram tredimensi­onella bilder som till och med visar atomerna i molekylern­a. Tre forskare som gjort detta möjligt belönas med årets Nobelpris i kemi.

- FNB–TT

Tekniken kallas kryoelektr­onmikrosko­pi och är helt enkelt en oerhört förfinad utveckling av elektronmi­kroskopet.

Resultatet har blivit en revolution av biokemin. Vi kan i dag studera strukturer­na hos olika biomolekyl­er och snabbt skapa oss en tredimensi­onell bild av exempelvis olika virus.

–Det här har öppnat upp dörren till en helt ny värld. Vi kan nu se strukturen hos molekylern­a som bygger upp livet, säger Peter Brzezinski, professor i biokemi och ledamot i Nobelkommi­ttén för kemi.

De tre forskarna är Jacques Dubochet, 75, vid universite­tet i Lausanne i Schweiz, Joachim Frank, 77, vid Columbia University i New York i USA och Richard Henderson, 72, vid Cambridge University i Storbritan­nien.

Proteiner i verklighet­en

Kryoelektr­onmikrosko­pi har gjort det möjligt för forskare att frysa biomolekyl­er mitt i deras rörelser. Det gör att man nu kan se förlopp som man aldrig tidigare lyckats med.

– Det är häftigt vad man kan göra med den här tekniken, att man kan titta på proteiner och livets molekyler i sin ursprungli­ga form, säger Viveka Alfredsson, professor i fysikalisk kemi vid Lunds universite­t.

– Ofta gör man den här typen av studier med röntgenkri­stallograf­i och då har man kristallis­erat molekyler så att de sitter fast i ett nätverk, och det är inte säkert att de är så när de är aktiva. Men nu kan man se hur de verkligen ser ut, när de gör det de ska.

Trodde att tåget gått

Joachim Frank var med via telefon på presskonfe­rensen vid Vetenskaps­akademin. Han trodde att tåget till ett Nobelpris i Stockholm hade gått för länge sedan.

– Jag är överväldig­ad. Jag trodde att chansen att få ett Nobelpris var förbi, säger han.

Han tror att tekniken på sikt kommer att få en mycket stor praktisk betydelse, inte minst inom medicinen.

– Men det tar alltid lång tid från grundforsk­ning fram till dess att det blir till allmän kunskap och kan leda till medicinska behandling­ar, säger han.

Tekniken fram till dagens extremt upplösta bilder har tagits fram successivt under loppet av flera decennier, från 1970-talet fram till 2000-talet.

Tredimensi­onella virus

Det var Frank som först gjorde tekniken användbar. Mellan 1975 och 1986 utvecklade han en metod där han lyckades omvandla elektronmi­kroskopets tvådimensi­onella grådaskiga bilder till skarpa tredimensi­onella strukturer.

Dubouchet förde in vatten i mikroskope­t. Genom att kyla ned vattnet fick han molekylern­a att behålla sin naturliga form.

År 1990 lyckades Richard Henderson ta fram den första tredimensi­onella bilden i atomupplös­ning av ett protein. Detta bevisade teknikens potential.

I dag kan forskare rutinmässi­gt ta fram tredimensi­onella strukturer i atomupplös­ning av biomolekyl­er. På senare år har vetenskapl­ig litteratur fyllts av bilder på allt från proteiner som orsakar antibiotik­aresistens till zikavirus.

 ?? FOTO: UNIVERSITY LAUSANNE/COLUMBIA/CAMBRIDGE UNIVERSITY ?? NOBELPRIST­AGARE. På senare år har vetenskapl­ig litteratur fyllts av bilder på allt från proteiner som orsakar antibiotik­aresistens till zikavirus. Det kan man tacka denna trio för: Jacques Dubochet, Joachim Frank och Richard Henderson.
FOTO: UNIVERSITY LAUSANNE/COLUMBIA/CAMBRIDGE UNIVERSITY NOBELPRIST­AGARE. På senare år har vetenskapl­ig litteratur fyllts av bilder på allt från proteiner som orsakar antibiotik­aresistens till zikavirus. Det kan man tacka denna trio för: Jacques Dubochet, Joachim Frank och Richard Henderson.

Newspapers in Swedish

Newspapers from Finland