Varför förtigs FNB:s död?

Om en svenskspråkig arbetsplats med tio anställda hotas av nedläggning rycker medierna i allmänhet ut med reportrar och fotografer för att intervjua de anställda, ställa ledningen mot väggen och begråta den svenska domänförlusten.

Eller så gjorde man åtminstone förr i världen.

När svenska FNB hotas av nedläggning tiger medierna. Ändå är svenska FNB mycket mer än en svensk arbetsplats där tio årsverken utförs av tjugo journalister. FNB är en institution, en av världens äldsta nyhetsbyråer, som redan i 130 år garanterat att alla viktiga nyheter i Finland finns att tillgå också på svenska.

Utan FNB kommer en stor del av det dagliga nyhetsflödet att enbart publiceras på finska. Det är inte bara Svenskfinland som förlorar en betydande del av sitt nuvarande nyhetsutbud, också våra nordiska grannländer drabbas. FNB samarbetar intimt med sina nordiska kolleger. När TT, NTB och Ritzau inte längre får tillgång till nyheter på ett begripligt språk minskar bevakningen av Finland automatiskt och det övriga Norden fjärmas från oss.

Detta är därmed inte bara en stor finlandssvensk domänförlust utan också en viktig nationell fråga.

I vanliga fall brukar alerta journalister nog ställa de ansvariga mot väggen, men reportaget om FNB:s död letar man förgäves efter i Hufvudstadsbladet. Varför? STAFFAN BRUUN författare och journalist, Helsingfors SVAR HBL publicerade en nyhetsartikel då FNB gick ut med beskedet om samarbetsförhandlingar och bestämde då att återkomma till frågan om ett längre reportage efter avslutade förhandlingar.

Vad gäller Bruuns oro över att nyhetsbyråer i Norden inte längre kommer att få tillgång till nyheter om och från Finland ”på begripligt språk” hoppas jag att det samarbetsavtal som nyss tecknats mellan nyhetsbyråerna SPT i Finland och TT i Sverige lugnar honom och andra som värnar om den nordiska gemenskapen. Läs gärna mer på sidan 8. SUSANNA ILMONI HBL:s chefredaktör