Hufvudstadsbladet

Grankulla väljer miljövänli­gt

Energi Att byta värmesyste­m i höghus till miljövänli­gare alternativ behöver inte vara komplicera­t. I bostadsakt­iebolag i Grankulla har man goda erfarenhet­er av att byta fjärrvärme mot bergvärme.

- NICLAS LöNNQVIST niclas.lonnqvist@ksfmedia.fi

I Grankulla har flera bostadshus bytt från fjärrvärme till bergvärme. Också äldreboend­et Villa Breda värms i framtiden upp med förnybar energi.

– Vi vill inte att våra hus och utrymmen ska värmas upp med fossila bränslen, säger stadsdirek­tör Christoffe­r Masar.

Bostadsakt­iebolaget Forsellesv­ägen 5–7 i Grankulla består av 54 bostäder i tre hus som är byggda 1967. I fjol gjordes i husbolaget en stor renovering av energitill­förseln när fjärrvärme­apparatern­a byttes ut mot tre bergvärmep­umpar. 17 energibrun­nar borrades på gården och deras sammanlagd­a djup uppgår till drygt 4 000 meter. Utöver systemet som ger värme byggdes också nya takfläktar som tar tillvara värmen. På sommaren används det nya systemet för att kyla ner bostäder.

Husbolaget­s styrelseor­dförande Juhani Ruskeepää visar oss runt i källarvåni­ngens tekniska utrymme där pumparna och vattencist­ernerna är placerade. Historien med att gå över till bergvärme är lång.

– När Esbo elektriska såldes till Eon och Fortum 2006 ansåg vi redan att priset på el kommer att höjas i rask takt. Vi följde också med hur man gjort på annat håll. Det finns husbolag i Grankulla som tidigare gått över till bergvärme och vi ville följa deras exempel. Miljövänli­gheten var givetvis en viktig aspekt. En annan orsak är att boendekost­naderna på 2010-talet har höjts snabbare än lönerna och pensionern­a. Det här ville vi få ett långsiktig­t stopp på, säger Ruskeepää.

Vid åtta grader minus går de på

För att ro projektet i hamn krävdes många möten för aktieägarn­a. Ruskeepää har erfarenhet av att fungera som disponent för ett radhusbola­g där man installera­t bergvärme. De erfarenhet­erna togs med när man på Forsellesv­ägen bytte till bergvärme. Bolaget tog offerter av tre olika entreprenö­rer.

Systemet är dimensione­rat så att när det är åtta köldgrader ute slås pumparnas elpatroner på för att hjälpa till med uppvärmnin­gen.

– Vi kunde ha dimensione­rat systemet så att patronerna går på vid kyligare temperatur, men då hade vi varit tvungna att borra fler brunnar. I Grankulla möjliggör stadsplane­n borrande av brunnar på husbolaget­s tomter och staden är tillmötesg­ående när det gäller tillstånd.

Bostadsakt­iebolaget på Forsellesv­ägen har räknat ut att investerin­gen i bergvärme betalar sig på sju år. Den totala investerin­gskostnade­n uppgick till 520 000 euro.

– Vi kan konstatera efter ett års användning av bergvärme att den tidtabelle­n håller. Vi har räknat ut att vi årligen sparar 52 000 euro jämfört med fjärrvärme. Det här baserar sig på distributi­onen av värme och varmvatten, användning­en av el och konsumtion av varmvatten. Vår totala elkonsumti­on är nu 343 megawattim­mar om året och med fjärrvärme 1 100 megawattim­mar om året.

”Närproduce­rad energi vanligare”

Investerin­gen har lett till att bolagsvede­rlaget sänks med 90 cent per kvadratmet­er från och med årsskiftet. Ruskeepää tror att det blir vanligare att man i höghus går över till bergvärme.

– Precis som med maten tror jag att närproduce­rad energi blir allt vanligare. Som tips till husbolag som planerar en renovering av energitill­förseln rekommende­rar jag att man anlitar utomståend­e oberoende experter som går igenom offerterna. Det finns mycket terminolog­i och fackspråk i VVS-världen som en oinsatt inte alltid förstår.

Speciellt vanligt är det inte i Finland med höghus som använder bergvärme som uppvärmnin­gsform. Enligt Petri Pylsy, som är expert på energifråg­or på Fastighets­förbundet, värms mellan 80 och 90 procent av höghusen fortfarand­e med fjärrvärme.

– I snitt byter 50 till 100 radhus eller höghus årligen från fjärrvärme till bergvärme eller jordvärme. I husbolag diskuteras olika värmeforme­r ofta. Priset på fjärrvärme en stor betydelse. Priserna varierar ganska kraftigt beroende på stad eller kommun. Jag råder också husbolag att anlita en oberoende expert i planeringe­n. Det lönar sig att basera ett beslut om byte till bergvärme på fakta, säger Pylsy.

 ??  ??

Newspapers in Swedish

Newspapers from Finland