Brittiska platser i EU-parlamentet sparas bort eller delas delvis ut
EU Vad händer med Storbritanniens 73 platser i Europaparlamentet när landet lämnar EU? Den frågan har ännu inte avgjorts. Men det är osannolikt med ett åländskt EU-mandat, anser finländska parlamentariker.
Enligt ett förslag till parlamentets utskott för konstitutionella frågor ska en del av platserna delas ut till missgynnade länder och resten sparas bort. Men i sista hand är det inte parlamentet utan medlemsländerna som beslutar hur det blir.
Det finns flera olika alternativ för vad som ska göras med de brittiska parlamentsplatserna. EU-kommissionens ordförande Jean-Claude Juncker har talat för att en del av dem skulle användas för att välja in parlamentariker från alleuropeiska listor. Det skulle innebära att väljarna i alla EU-länder skulle välja mellan samma kandidater, samtidigt som de skulle välja in nationella kandidater. Det är den modell som diskuteras mest, säger Europaparlamentarikern Sirpa Pietikäinen (Saml/EPP), men den får inget stöd av de parlamentariker FNB talat med.
– I Rovaniemi känner man inte till riksdagskandidaterna i Helsingfors. Det är därför Finland är indelat i valkretsar. Finländarna känner inte till italienska kandidater så bra att de skulle kunna välja mellan dem, säger Pietikäinen.
”Federalistiskt projekt”
Europaparlamentarikern Anneli Jäätteenmäki (C/Alde) kallar de alleuropeiska listorna för ett federalistiskt projekt och ser det som en början till ett parlament med två kammare. Det skulle handla om listval där man alltså röstar på ett europeiskt partis lista och de listorna skulle toppas av de största ländernas kandidater. Kandidater från små länder skulle inte ha en chans att bli invalda, säger hon.
– Om vi frågar någon på gatan eller någon riksdagsledamot vem som leder de europeiska partierna gissar jag att det inte är många som vet. De europeiska partierna är okända och deras mål är okända, säger Jäätteenmäki.
Hon påpekar också att det är svårt att hålla kontakten till väljare i 27 länder.
Vill spara
EU-parlamentarikerna Liisa Jaakonsaari (SDP/S&D) och Merja Kyllönen (VF/GUE/NGL) utgår från att parlamentet ska krympas och att platserna inte ska delas ut till någon. När Storbritannien lämnar EU minskar finansieringen för unionen och också Europaparlamentet har tryck på sig att spara.
– Parlamentet har vanligtvis fått utstå kritik för att utgifterna bara ökar. Det här vore en historisk möjlighet att krympa parlamentet, säger Jaakonsaari.
Också Pietikäinen tror att det mest sannolika alternativet är att parlamentet krymps, eftersom det finns ett stort stöd för det i medlemsländerna.
Åland får tummen ner
Enligt ett alternativ som lagts fram för Europaparlamentets utskott för konstitutionella frågor ska parlamentet krympas från 751 till 700 ledamöter och de övriga 22 av de brittiska platserna delas ut till missgynnade länder. Finland skulle i så fall få en plats till, medan till exempel Frankrike och Spanien skulle få fyra var, Italien tre, Nederländerna två och Sverige och Estland en var.
Jäätteenmäki säger att hon skulle rösta för alternativet att dela ut en del av platserna till missgynnade medlemsländer om det kommer upp till omröstning i plenum.
Förslaget har fått ålänningarna att gå i taket. Åland har ända sedan Finland blev EU-medlem gjort anspråk på ett eget mandat i Europaparlamentet. Men ingen av de fyra Europaparlamentarikerna ser någon realism i att Åland skulle få ett eget mandat den här gången heller. Jaakonsaari och Kyllönen säger att saken skulle kunna diskuteras eftersom ålänningarna har hållit frågan framme så länge.
– Nu skulle det vara rätt tillfälle att föra den dialogen och lösa de frågorna, säger Kyllönen, som av sina kollegor hört att det finns behov också i andra självstyrda områden.
Men det är just det som är ett av problemen. Var ska gränsen dras? Vilka alla ska ha rätt till en parlamentsplats? Spanien skulle få fyra platser och med tanke på situationen i Katalonien är det många som inte vill gå den vägen, säger Pietikäinen och Jäätteenmäki.
Samerna också?
Och om Åland fick en plats borde man också diskutera om samerna ska få en, säger de.
– Jag ser inte tillräckligt med motiveringar för det heller. Mångfalden i politiska åsikter är så stor bland såväl samerna som ålänningarna att jag har svårt att se att en person skulle kunna representera dem, säger Jaakonsaari.
Jäätteenmäki var justitieminister då Finland gick med i EU.
– Då ansåg man att proportionaliteten förverkligas bättre om hela landet är en valkrets och det tycker jag är ett bra argument också nu, säger hon.
Mångfalden i politiska åsikter är så stor bland såväl samerna som ålänningarna att jag har svårt att se att en person skulle kunna representera dem. Liisa Jaakonsaari