Vildsvinet mår gott i Finland
Vildsvinet är ett kontroversiellt djur. Förstör vildsvin skördar och trädplantor eller är det ett välkommet tillägg i faunan och villebrådsbeståndet? Hur det än är: vildsvinsstammen i Finland växer snabbare än väntat.
Så sent som i början av 2010-talet räknades vildsvinsstammen i Finland i några hundra exemplar. Enligt de senaste bedömningarna var vildsvinen upp till 3 400 stycken i slutet av fjolåret, uppger Finlands viltcentral. I dagsläget kan djuren vara ännu fler när man räknar med kultingarna som föddes i våras.
Merparten av stammen finns i de sydöstra och södra delarna av landet men enstaka djur förekommer i hela landet söder om Uleåborg. Större vildsvinshjordar vandrar runt åtminstone i östra Nyland och i Teiskotrakten i Tammerfors.
–Det verkar som om vildsvinet kommit för att stanna. Antalet har vuxit häftigt. Mycket beror på vintrarna – svåra vintrar gallrar hårt i årets kultingar medan milda vintrar har en gynnsam effekt på beståndet, säger rovdjurskontaktpersonen Jarkko Ruotsalainen vid viltvårdsföreningen i Teisko.
I Teisko har jägare fällt ett tjugotal vildsvin. Den exakta siffran är okänd eftersom vildsvinsjakt inte förutsätter separat licens och det inte är anmälningsplikt på bytet.
En opportunistisk överlevare
Det finns flera förklaringar till varför vildsvinsstammen växer så fort. En del förklaras av klimatförändringen, en del av aktiv matning av djuren framför allt vid östgränsen. Vildsvinet förökar sig snabbt; en hona kan föda upp till ett tiotal kultingar åt gången. Dessutom förekommer det att inhägnade svin rymmer.
– Vildsvinet sprider sig snabbt då det får möjlighet till det. Djuret är en allätare och acklimatiserar sig i många olika miljöer, beskriver viltplaneraren Ohto Salo vid viltcentralen i södra Savolax.
På 1970-talet vandrade vildsvin in i Finland över östgränsen men beståndet förblev länge rätt litet. Den avgörande vändningen kan dock redan ha skett.
– När det finns få vildsvin tar det länge innan något händer. Efter att de blivit några hundra börjar de snabbt öka i antal och multiplikatoreffekten upprepas under de följande åren.
Vildsvinet hamnar allt oftare i jägarens gryta. I fjol fälldes uppskattningsvis 1 000 djur.
Salo säger att vildsvin normalt inte är farliga för människor utan undviker oss, precis som björnen gör. En sugga som försvarar sina kultingar kan ändå gå till attack. Ett vildsvin som blivit skadeskjutet eller skadats i en krock kan vara mycket farligt, speciellt om det handlar om en galt.
Mycket beror på vintrarna – svåra vintrar gallrar hårt i årets kultingar medan milda vintrar har en gynnsam effekt på beståndet. Jarkko Ruotsalainen Viltvårdsföreningen i Teisko