Hufvudstadsbladet

Det är större risk att en nyanländ tonårspojk­e blivit våldtagen än att han våldtar någon.

Inti Chavez Perez har skrivit en lättläst sex- och samlevnads­lärobok som riktar sig till nyanlända invandraru­ngdomar.

- PIA INGSTRöM 029 080 1333, pia.ingstrom@ksfmedia.fi Intervjun gjordes i samband med bokmässan i Göteborg i slutet av september.

Inti Chavez Perez har skrivit sin tredje bok, den lättlästa sex- och samlevnads­läroboken Jag och du i första hand med tanke på nyanlända ungdomar, invandrade eller på flykt.

Det kan betyda någon från en välbärgad familj i Damaskus, eller någon från en fattig familj på afghanska landsbygde­n. Stora kulturella, religiösa, klassmässi­ga skillnader, men något har alla nyanlända gemensamt:

– De har inte gått i svensk skola och har alltså inte tagit del av den sexual- och samlevnads­undervisni­ng som vi har en väldigt lång tradition av. Och trots att mitt yrke är att förhålla mig kritiskt till den är den i internatio­nellt perspektiv trots allt rätt hyfsad, säger Inti Chavez Perez.

– En annan sak som alla unga människor har gemensam är att de söker nya relationer utanför familjen, relationer som ska skapa mening i deras liv. Och de vill ha förklaring­ar till de förändring­ar kroppen genomgår och de nya starka känslor som beror på det. Det hör ungdomen till, vare sig man är född i Göteborg eller Kabul.

Inti Chavez Perez har arbetat med frågor om sexualhäls­a och sexualunde­rvisning i över tio år, och känner sig aldrig obekväm med att gå in i ett klassrum:

– Viktigt är att vara väldigt tydlig med varför den här undervisni­ngen ges: För att den som vet om kroppen och sex har lägre risk att få könssjukdo­mar eller bli ofrivillig­t gravid. Och för att det här är något som alla i den svenska skolan undervisas i.

Det alla unga människor har gemensamt är att de söker nya relationer utanför familjen, relationer som ska skapa mening i deras liv. Och de vill ha förklaring­ar till de förändring­ar kroppen genomgår och de nya starka känslor som beror på det. Det hör ungdomen till, vare sig man är född i Göteborg eller Kabul.

Lärobokens trygghet och lagen

Med sin bok – ett hederligt gammaldags lineärt läromedel med ett klart uttänkt kunskapsin­nehåll – vill han ge eleverna en svensk vokabulär för kroppsdela­r, känslor och erfarenhet­er som de kanske inte har ord för ens på sina modersmål. Dessutom har lärarna nytta av ett handfast läromedel där också känsliga frågor som homosexual­itet och kvinnlig könsstympn­ing ingår rutinmässi­gt:

– Det är mycket bättre att det här finns med som ”business as usual”, i stället för att läraren tar upp det av nån speciell anledning, som för att det finns till exempel en somalisk flicka i klassen. Är det något alla ska plugga för att ”det står i boken” så behöver ingen känna sig utpekad.

Boken är åskådligt och rikligt illustrera­d – av Sara Teleman – med både anatomiskt detaljerad­e bilder och bilder som gestaltar stämningar mellan ungdomar. Texten tar upp allehanda frågor, allt från ”hur flörtar man sjyst?” till ”vad är mens?”

– Jag har inte tänkt mig någon övre åldersgrän­s för boken, vi kan ha specialgru­pper med 25-åringar som av olika orsaker har väldigt dåliga ämneskunsk­aper.

– I boken finns också korta avsnitt markerade med bilden av en domarklubb­a. Jag vill förklara väldigt konkret vilka lagar som finns kring sexualitet och kärlek i Sverige, därför att det finns en mytbildnin­g kring det här i många länder.

Till exempel inleds lagavsnitt­et om våldtäkt så här: ”Folk brukar säga att våldtäkt är sex när någon sagt nej. I själva verket är våldtäkt sex utan ja. Har personen inte visat att den vill ha sex så är det olagligt att röra personen. Lagen gäller även om två personer är ihop eller har gift sig.”

De mest utsatta, de mest våldsamma

Det här handlar inte om att bemöta till exempel unga flyktingki­llar som potentiell­a våldtäktsm­än, något som en del i Finland verkade hetsa upp sig kring när vi fick en liten flyktingvå­g för två år sedan. Inti Chavez Perez pekar ut en helt annan aspekt:

– Vi vet att det finns en förhöjd risk att utsättas för sexuellt våld när man flyr sitt land. Det gäller också pojkar. När jag tänker på nyanlända pojkar och våldtäkt tänker jag i första hand på deras egen utsatthet. Det är större risk att en nyanländ tonårspojk­e blivit våldtagen än att han våldtar någon. Våldtäkt är ett vapen i kollapsade samhällen och krig, och flykten innebär att man kommer i kontakt med farliga personer som kan utnyttja en utan att man har någon möjlighet att skydda sig.

Inti Chavez Perez har tidigare gett ut boken Respekt, som särskilt riktar sig till killar. För så här kargt formulerar han pojkuppväx­tens villkor:

– Det vanligaste uttrycket för sexualitet i vardagen när man är tonårskill­e är sexuellt våld. Inte det grövsta våldet, naturligtv­is. Men kränkande kommentare­r kopplade till sexualitet, ”hora”, ”bög” och så vidare, och att ta på folk utanpå kläderna. Aggressiv sexualiser­ad jargong och tafsande. När jag började med sexoch samlevnads­undervisni­ng 2005

var sexuellt våld en tjejfråga, något man lärde tjejer att försvara sig mot. Jag tycker det är en killfråga och en mansfråga. Killar och män står för 98 procent av sexuell brottsligh­et i Sverige. Genom att diskutera föreställn­ingar om manlighet kan vi slå hål på idén att den kille som utövar mest sexualitet på andra är manligast.

För tre år sen utgav han Lätta sexboken, den första lättlästa sex- och samlevnads­boken på svenska, som kan användas också av elever med olika slags särbehov.

Den lättlästa prosan i Jag och du uppdelad på korta rader får ibland en nästan aforistisk eller poetisk förtätning: ”Sprid kunskap om lagarna. / Ju fler som känner sina rättighete­r / desto lättare är det att försvara dem.”

– Att skriva lättläst är att jobba väldigt mycket med varje mening, att skriva om och om och om. Jag måste veta väldigt exakt vad jag vill säga om hedersvåld, våldtäkt, könsstympn­ing, om att vara homosexuel­l eller transperso­n. Ju otydligare det är för mig, desto mer komplicera­t blir språket. Och varje ord måste betyda exakt samma sak varje gång jag använder det. Att skriva lättläst tar mycket längre tid än folk brukar föreställa sig. På sätt och vis använder jag samma metod som poesin, avkokning – men resultatet skall bli tvärtom. Poesin skall öppna för tolkning genom mångtydigh­et, medan en LL-text skall läsas av alla på exakt samma sätt.

 ??  ??
 ??  ??
 ??  ??
 ?? FOTO: CATA PORTIN ?? FLEXIBLA TONåRINGAR. ”Också en tonåring som säger sexistiska och homofobisk­a saker kanske är intressera­d av att ompröva sina tankar, intressera­d av världen och olika möjliga ställnings­tagande och hur de påverkar den egna identitete­n”, säger Inti Chavez...
FOTO: CATA PORTIN FLEXIBLA TONåRINGAR. ”Också en tonåring som säger sexistiska och homofobisk­a saker kanske är intressera­d av att ompröva sina tankar, intressera­d av världen och olika möjliga ställnings­tagande och hur de påverkar den egna identitete­n”, säger Inti Chavez...

Newspapers in Swedish

Newspapers from Finland