Ovissheten slår mot Kataloniens ekonomi
Katalonien En fortsatt bolagsflykt från Katalonien leder till att regionen går miste om skatteintäkter. Det sätter självständighetsförespråkarna
Självständighetssträvandena i Katalonien kan påverka regionens ekonomi negativt på flera sätt. Redan nu har många företag beslutat att flytta sina huvudkontor till andra delar av Spanien, vilket leder till mindre skatteintäkter för regionen. En fortsatt bolagsflykt sätter självständighetsförespråkarna i en besvärlig situation.
Enligt Reuters diskuterade flera storföretag i går en flytt av sina huvudkontor från Katalonien på grund av det osäkra läget efter självständighetsomröstningen. Tidigare har flera bolag, däribland storbanken Caixabank, beslutat att flytta till andra delar av Spanien. För bankerna är det angeläget att hålla sig kvar inom eurosamarbetet, något som en självständighetsförklaring kan sätta stopp för.
Bolagsflykten tog fart när centralregeringen i Madrid i fredags beslöt att göra det lättare för företagen att flytta sina huvudkontor. Kravet på en extra bolagsstämma slopades.
– För ett företag är det viktigt att kunna förutse den omgivning man verkar i. Osäkerheten i regionen leder sannolikt till att många investeringsbeslut nu läggs på is, säger Pasi Kuoppamäki, chefsekonom på Danske Bank.
Mindre intäkter, nya tullar
Företagsflykten gör att Katalonien går miste om skatteintäkter. Kreditvärderingsinstitut som Moody’s och Standard & Poor’s har varnat för att konflikten mellan moderlandet och Katalonien kan leda till likviditetsproblem och inställda betalningar. Osäkerheten har också lett till ett stort utflöde ur spanska aktiefonder, det största på nästan tre år, skriver Financial Times.
Om konflikten tillspetsas och leder till våldsamheter drabbas den viktiga turismnäringen i Barcelona hårt. Andra betydande näringsgrenar i regionen är lantbruk med bland annat svinköttsuppfödning och cava-produktion, kemisk industri och bilindustri. Volkswagen och Nissan har byggt fabriker i närheten av Barcelona.
– Några motsvarande stora investeringar görs knappast på ett bra tag i området, säger Kuoppamäki.
En självständighetsförklaring skulle placera Katalonien utanför EU, vilket betyder nya tullar som gör importvaror dyrare och exportvaror mindre konkurrenskraftiga på den globala marknaden. Att ett självständigt Katalonien skulle bli EU-medlem är en lång process som bland annat kräver alla EU-länders godkännande. Att Spanien skulle godkänna en katalansk medlemsansökan verkar föga sannolikt i dag.
Ekonomiskt är Katalonien en välmående region. Ett av huvudargumenten för självständighet har varit att katalanerna ska få större kontroll
över de skatteintäkter som centralregeringen i Madrid i dag fördelar från Katalonien till andra regioner. Därför är det något paradoxalt att en självständighetsförklaring av allt att döma skulle försätta regionen i en klart sämre ekonomisk situation.
Risk för dominoeffekt?
Det har varnats för att oron kring Katalonien kan få spridningseffekter på hela den europeiska ekonomin. Analytikern Peter Malmqvist sade i Dagens Industri härom dagen att spänningen i Katalonien är det största hotet mot börsen sedan Greklandskrisen 2011. Pasi Kuoppamäki ser inte så dramatiskt på läget.
– Att Greklandskrisen fick så omfattande följder beror delvis att ekonomin i euroområdet var i så dåligt skick. Nu är den mycket starkare och bankerna är i bättre skick, vilket dämpar Katalonien-krisens möjliga effekter. Visst är Spanien ett stort land i EU, men åtminstone på kort sikt har problemen inga avgörande effekter på resten av unionen, säger Kuoppamäki.
Däremot ser han en större fara i att den katalanska självständighetskampen ska ge näring till andra europeiska regioner som går i självständighetstankar. Separatistiska agendor finns till exempel i Skottland, Nordirland, belgiska Flandern och på Korsika. Också inom Spanien har befolkningen i Baskien och Galicien en stark nationell identitet.
För Spanien, som de senaste åren arbetat sig upp ur en ekonomisk kris, kommer Katalonien-konflikten olägligt.
– Utvecklingen i landet har varit gynnsam de senaste åren, med ökad export, minskad arbetslöshet och en stabilare bostadsmarknad. Nu finns det risk för att återhämtningen fördröjs, säger Kuoppamäki.