Nätcoachar får vikten att minska
Nättjänsten Hälsovikthuset får kilon att smälta bort. Efter ett halvt år i coachning har 95 procent av männen och 80 procent av kvinnorna lyckats gå ner i vikt. åren presenterat motstridiga resultat. Kan man vara överviktig, men frisk?
När man talar om vikt är det lätt att slänga sig med sifferdata. Man kan tala om kroppsmasseindexet BMI: har det åkt upp över 30 räknas kroppen som fet. Man kan tala om framtiden: i dag kvalar var femte vuxen finländare in i kategorin fet, men 2025 räknar fetmaforskare med att var fjärde vuxen finländare gör det. Man kan tala om att de vårdkostnader övervikten för med sig: om åtta år går notan för överviktsrelaterade sjukdomar på cirka 2 miljarder euro hos oss.
– Eftersom 2,5 miljoner av oss är överviktiga har vi ett problem där vi behöver ta tag i de grundläggande orsakerna, säger läkaren och fetmaforskaren, professor Kirsi Pietiläinen vid Helsingfors universitet.
Pietiläinen är en av grundarna till terapitjänsten Hälsovikthuset på webben. Tjänsten upprätthålls av sjukvårdsdistrikten och erbjuder hjälp med viktkontroll. För den som vill klara sig på egen hand finns en öppen del där man kan testa egenvårdstjänsten Viktstigen. I sex veckor får man då tips för att hantera tankar och känslor kring vikt. Här finns också konkreta råd för att ta sig vidare från situationerna när man fastnat med ett kexpaket eller två i tv-soffan.
Vårdkedjor brister
För den som vill något mer finns något mer, nämligen ett större utbud av övningar och en möjlighet till 12 månaders bantning med personligt stöd av en coach med vårdutbildning. Den hjälpen når man via en remiss från primärvården eller genom att betala för servicen själv. För kommuner kostar tjänsten 640 euro per patient för ett års hjälp.
– Just nu har vi 400 patienter i programmet och kring 200 som varit med ett helt år, säger Pietiläinen, som säger att resultatet klart överträffat förväntningarna.
– Det är fint att tjänsten fungerar, men idealet skulle ändå vara att Finland fick en vårdgaranti för övervikt. Fetma behandlas nu väldigt olika i olika kommuner, men man behöver sluta se övervikt som något självförvållat och börja tänka på fetma som en sjukdom man har rätt att få behandling för, säger Pietiläinen.
Hon säger att attitydklimatet långsamt förändras, men att problemen på organisationsnivå är stora.
– Många orter saknar en tydlig vårdkedja för personer som vill ha hjälp med viktnedgång. Till exempel diabetesläkare har ingenstans att skicka sina patienter, som ofta har problem med just vikten.
Pietiläinen tror att de haltande rutinerna i primärvården är orsak till att så få patienter kommer vidare till fetmaoperationer i Finland – operationer som enligt THL betalar igen sig på sju år.
Ett av kraven för operation är att man först lyckas minska sin vikt med 7 procent under minst 6 månader.
– Viktminskning med Hälsovikthusets program duger bra. Vi har redan flera som kommit till operation den vägen, säger Pietiläinen.
Operation kan vara lösningen vid svår fetma, men redan en viktnedgång på 5–10 procent får ofta förstadium till diabetes typ 2 att försvinna, minskar blodtrycket och sänker blodets och leverns fettvärden.
”Hellre hjälp än kritik”
Forskningen har under de senaste – Ja, men vi talar om en glidande skala där viktminskning alltid lönar sig, för vi ser att överviktiga som har goda värden får ännu bättre värden när de går ner i vikt, säger Pietiläinen.
Fetmaforskaren Patrik Borg, ordförande för de finska fetmaforskarnas förening Suomen lihavuustutkijat, ingår också i det professionella nätverket bakom Hälsovikthuset. Han säger att attityden är avgörande hos de skolhälsovårdare, sjuksköterskor och läkare som tar upp frågan om övervikt med sina patienter.
– Om man hör till dem som egentligen anser att övervikten beror på att den andra ätit upp sig av lättja och bristande självdisciplin är det lika bra att hålla tyst. Talar man om vikten ska man vara beredd att hjälpa konkret och konstruktivt. Att behandla övervikt är inte svårt, men det går inte med ett konstaterande om att hålla mat och motion i balans. Viktfrågan ska ses i relation till resursfrågor som ork, sömn, stress och välbefinnande.