Behandlingen av språkexperimentet fortsätter
Grundlagsutskottet är inte färdigt med behandlingen av språkexperimentet om frivillig skolsvenska. Det säger riksdagsledamot Anna-Maja Henriksson (SFP), som är medlem i utskottet.
– Vi blev inte färdiga i dag, vi är ännu mitt i hörandet. Vi måste ta beslut om vi ska höra flera sakkunniga, sade Anna-Maja Henriksson till FNB på onsdagen.
Experimentet skulle göra det möjligt för upp till 2 000 elever i årskurs 5 eller 6 att från och med nästa höst välja ett annat språk i stället för den korta kursen i det andra inhemska språket, i praktiken svenska.
Professorer pekar på problem och preciseringsbehov
På onsdagen hörde grundlagsutskottet för första gången sakkunniga om språkexperimentet. Inför mötet var de försiktiga med att uttala sig.
Professor emeritus Mikael Hidén vid Helsingfors universitet anser att språkexperimentet principiellt är möjligt att utföra.
– Men det måste vara noggrant förberett. Det finns några punkter jag tycker man måste precisera. Det måste vara begränsat och grunda sig på välmotiverade argument, säger han.
Markku Suksi, professor i offentlig rätt vid Åbo akademi, ser förslaget som problematiskt med tanke på elevernas framtid.
– Det gäller särskilt hur personer som inte fullgjort kraven på det andra inhemska språket behandlas vid rekrytering när de blir vuxna, säger han.
Suksi anser att det finns en risk för att man lägger kostnader för kompletterat B1-språk på eleven själv eller elevens föräldrar i det fall att hen inte studerat det andra inhemska språket i grundskolan.
– Risken finns att man skjuter fram problematiken till ett senare skede, säger han.
Suksi påpekar att man inte verkar ha funderat på andra alternativ än att ersätta det andra inhemska med ett annat språk.
– Kanske det finns något annat i skolans utbud som kunde ersättas med ett språk? Eller kanske man kunde ta med ett språk till?
Den tredje professorn som hördes som sakkunnig under grundlagsutskottets onsdagsmöte, Tuomas Ojanen professor i statsrätt vid Helsingfors universitet, ville inte uttala sig före mötet.
Folktinget oroat över social snedvridning
Markus Österlund och Camilla Grundström från Folktinget var måna om att poängtera att de inte kunde uttala sig om vad de skulle säga på mötet, utan talade på ett allmänt plan.
Folktinget ser stora problem med språkexperimentet som man fruktar att i värsta fall kan bidra till att utarma Finlands språkreserv. Folktingssekreterare Österlund påpekar att grundlagsutskottet tidigare har tagit ställning för att stärka svenskans ställning.
– Frivillighet leder inte till ökade språkstudier i andra språk. När svenskan blev frivillig i studentexamen började folk inte läsa mer andra språk, säger han.
På Folktinget oroar man sig också över att språkexperimentet kan öka risken för en social snedvridning där de som fokuserar på högskolestudier kan svenska medan lägre utbildade inte kan språket.
–Ofta är det välutbildade föräldrar som tycker det är viktigt att barnen lär sig svenska, säger Österlund.