Dödligt skott kan ge strängt straff
Hade officerseleverna övat mörkerskjutning tillräckligt inför övningen som ledde till att en officerselev dog? Det tycker inte åklagaren som yrkar på att de åtalade för dödsolyckan i Syndalen i Hangö ska dömas till villkorliga fängelsestraff och stora böter. Rättegången mot tre officerare och en före detta officerselev inleddes i går. ●●●
Rättegång Fyra personer åtalas för tjänstgöringsbrott och dödsvållande i samband med att en beväring sköts ihjäl i Syndalen 2015. – Var övningen planerad så att den gick att genomföra tryggt? frågade åklagaren Marianna Semi under rättegångens första dag i går i Västra Nylands tingsrätt.
Det var fråga om en skjutövning under en av Sjökrigsskolans reservofficerskurser. Övningen var en mörkerstridsskjutning. Man sköt mot en fiktiv fiende i form av självlysande måltavlor. Tavlorna kunde sänkas och höjas fjärrstyrt.
Skjutningen skedde gruppvis med tre patruller på banan åt gången. I varje patrull fanns tre officerselever beväpnade med stormgevär försedda med ljusförstärkare för mörkerseende.
Två officerare övervakade skjutningen varav den ena också styrde tavlorna. Under skjutningen sköt patrullerna mot måltavlorna och drog sig sedan tillbaka. Reträtten skedde genom att man säkrade vapnet, vände sig 180 grader, gick i den riktningen en viss sträcka och sedan vände sig om igen för att skjuta.
När man drog sig tillbaka blev en patrull längre bak än de andra. En av mannarna i patrullen avfyrade sitt vapen och skottet träffade en annan officerselev som hade blivit mellan skytten och målområdet. Han dog omedelbart.
Villkorligt eller böter
De tre officerarna, en kaptenlöjtnant som ledde övningen, en premiärlöjtnant som ledde skjutningen och en båtsman som övervakade skjutningen, åtalas för att försummat sitt ansvar för tjänstgöringssäkerheten. De anklagas också för att ha försummat att anpassa utbildningens krav så att verksamheten är trygg med beaktande av elevernas kunskapsnivå.
Officerseleven, som avfyrade det dödliga skottet, anklagas för att inte ha försäkrat sig om skjutriktning och de andra skyttarnas position.
Åklagaren Marianna Semi kräver att personerna döms till villkorligt fängelse eller stora böter.
De målsägande yrkar på att de svarande gemensamt döms till att betala 470 000 euro till den förolyckade officerselevens dödsbo. Därtill vill hans tre anhöriga ha 7 500 euro per man för det lidande dödsolyckan orsakat. Familjen vill också ha drygt 10 000 euro för begravningskostnaderna.
De anklagade nekar till alla anklagelser. De tre officerarna nekar också till skadeståndskraven och anser att om tingsrätten finner dem skyldiga så är det staten i egenskap av arbetsgivare som är ersättningsskyldig.
Den åtalade officerseleven föreslår medling i ersättningsfrågan och anser att 4 000 euro per anhörig vore en skälig summa.
Tillräckligt tränade?
Ur åklagarens och de målsägandes perspektiv handlar det i första hand om sikten under övningen, planeringen och övervakningen av övningen samt utbildningen innan övningen.
Officerseleverna hade övat med ljusförstärkare bara en gång innan, och det på en vanlig skjutbana. Un der olyckskvällen var det dessutom extra mörkt. I den skarpa övningen använde man inte egna vapen eftersom de saknade ljusförstärkare.
– Var övningen planerad så att den gick att genomföra tryggt? Var det möjligt att skjuta tryggt? frågade Semi.
Enligt de målsägandes advokat satte man mycket ansvar på officerseleverna med tanke på att det var mörkt och de bara hade använt ljusförstärkare en gång.
Ingen ny övning
Försvarets huvudsakliga argument, för de tre officerarnas del, var att övningen hade genomförts förut utan problem. Övningsledaren hade ett år tidigare sett en övning genomföras på samma sätt på samma plats. Också under olyckskvällen hade två grupper genomfört skjutningen tryggt.
Att man övade skjutning med ljusförstärkare på skjutbana och inte i terrängen berodde på att det inte fanns sanitärer tillgängliga då. I terrängen övade man dock dagtid.
Försvaret anser att det inte handlade om en speciellt krävande övning – utan om grundläggande kunskap för ett spaningskompani inom sjöstridskrafterna. Det var fråga om officerselever som redan hade klarat många gallringar.
Trodde han såg tavla
Den anklagade officerseleven hävdade i sitt försvar att han riktade sitt vapen mot en tavla på målområdet – en tavla som liknade hjälmarna mycket. Eftersom han var i patrullen längst till vänster, som hade fått order om att avlägsna sig först, hade han ingen tavla rakt framför sig utan riktade skottet mot höger men nog inom sektorn. Han kunde inte veta om tavlorna var nere eller uppe vid det laget. Och med blotta ögat kunde officerseleverna inte se några andra än de två mannarna i den egna gruppen.
Officerselevens försvar hävdar att förhållandena var sådana att det fanns många riskfaktorer. Därför bestrider man att det var fråga om dödsvållande.
Rätten har reserverat fyra dagar för behandlingen av fallet.