Finland fick back i skogsfrågan – miljöministern besviken
Det blev en kompromiss i kampen om hur skogens roll som kolsänka ska räknas i EU:s klimatpolitik. Miljöministern anser att Finland tvingades ge efter för mycket på sina krav, medan miljörörelsen menar att Finland tvingades backa för lite.
EU:s miljöministrar enades på fredagskvällen om en kompromiss i den klimatpolitiska frågan om beräkningsgrunderna för skogens roll som kolsänka och avverkningen påverkan på utsläppen. Kompromissen matchar inte Finlands regerings mål.
Utöver Finland uttryckte Polen och Kroatien sitt missnöje med kompromissen.
Ordförandenationen Estland lade fram ett kompromissförslag uttryckligen för att beakta den finländska skogsindustrins önskemål. Miljöminister Kimmo Tiilikainen (C) uppgav i det skedet, enligt FNB, för de andra EU-länderna att Finland inte kan godta kompromissen.
Estland föreslog att det totala så kallade spelrummet för alla EU-länder skulle uppgå till 360 miljoner ton koldioxid över en tioårsperiod 2021–30. Finlands andel skulle ha varit 44,1 miljoner ton. Efter fortsatta förhandlingar lade Estland fram ett nytt kompromissförslag där Finlands andel höjdes med 10 miljoner ton till 54 miljoner ton.
– Finland söker möjligheter för att vår industri ska kunna köpa träråvara från välskötta inhemska skogar i stället för att vi ska importe- ra trä utifrån EU, sade Tiilikainen.
Finland krävde en kompensation på 117,1 miljoner ton, men Estland meddelade att detta var det sista budet. Tiilikainen röstade blankt i den avgörande omröstningen.
Miljörörelsens har uppbackad av flertalet forskare hävdat att Finlands skogsbruksmål inte beaktar klimatförändringen på ett rimligt sätt. Den Brysselbaserade skogsskyddsorganisationen Fern är besviken på kompromissen, som den menar är alldeles för frikostig.
– Miljöministrarna fattade ett beslut som stödjer större avverkningar och minskar på mängden kol som skogen tar upp i framtiden. Det urvattnar Parisavtalet och är helt enkelt oförlåtligt, säger Hanna Aho på Fern.
Enligt Aho är skogen det bästa och mest pålitliga verktyg som finns för att ta upp koldioxid från atmosfären och därmed bromsa den globala uppvärmningen.
– Vi borde göra allt vi kan för att skydda skogen, säger hon.
Sverige gör tummen upp
Sverige hörde länge till de länder som stöttade Finland, men när Estland lade fram sitt kompromissförslag backade Sverige genast upp det.
– Jag tycker att det var väldigt bra att vi lyckades komma överens så att vi nu har tydlighet och transparens i hur skogen ska beräknas, säger klimatminister Isabella Lövin till TT.
Lövin noterar att ministrarna gjorde ”väldigt stora ansträngningar” för att möta Finlands missnöje, och att Finland också fick extra kompensation.
På TT:s fråga varför Finland är så mycket mer missnöjt än Sverige svarar Lövin att de så kallade referensnivåerna, alltså jämförelseperioden, utgörs av en tidsperiod då Finlands skogsbruk var mindre.
– Finland menar de att det är en felaktig nivå för dem att börja med, medan Sverige hade en mycket högre nivå den perioden, säger Lövin.