Spelmissbruk drabbar också barnen
– Spelberoende drabbar också anhöriga och framför allt barn, säger Madeleine Tügel, rådgivare och beroendeterapeut.
Det är en stress för barn att höra att en förälder inte vill leva längre eller att man måste hälsa på sin pappa på sjukhuset efter ett självmordsförsök.
Madeleine Tügel, terapeut på Spelberoendes förening i Malmö, talade om problematiken ur barnens perspektiv under en konferens som Ålands Penningautomatförening ordnade i tisdags.
Hon uppger att myndigheterna uppskattat att över 80 000 barn i Sverige lever med en spelberoende förälder.
– Det finns absolut ett mörkertal också – familjer som inte har kontakt med socialtjänsten och inte tar del av insatser från samhället, säger hon.
Det är också betydligt svårare att upptäcka ett spelberoende då det inte är synligt på samma sätt som ett alkohol- eller narkotikaberoende.
– Spelberoende syns inte i något test. Vid ett alkoholmissbruk kan också våld vara inblandat, eller att man kommer onykter till jobbet, och då sätts insatser in, säger hon.
Men vid spelmissbruk kanske arbetsgivaren inte upptäcker tröttheten efter att man har spelat en hel natt. Om förälderns problem inte upptäcks är det svårt att hjälpa barnen.
–Dessa barn syns inte. En del barnorganisationer är också inriktade på alkoholmissbruk och psykiskt sjuka, säger hon.
Stressigt för barnen
För barnen kan förälderns spelmissbruk orsaka bland annat stress.
– De kan drabbas på liknande sätt som barn till alkoholberoende. Man känner oro för om man kan bo kvar, om man kanske måste flytta. Barnen tar också på sig stort ansvar och skuld över att ens förälder inte mår bra. Man lever i den stressen och tror att föräldern kanske spelar för att de bråkar och inte är tillräckligt snälla, eller att de inte presterar tillräckligt bra.
Personer som lider av spelberoende söker också hjälp senare än vid andra missbruk, förklarar Tügel.
– Som spelberoende söker man hjälp när allt är kraschat, när man tvingats att sälja huset och har belånat sig.
Personerna är också i väldigt dåligt skick när de väl söker hjälp.
– Det är en hög frekvens av självmordsförsök hos spelmissbrukare. Det är en stress för barn att höra att en förälder inte vill leva längre eller att man måste hälsa på sin pappa på sjukhuset efter ett självmordsförsök.
Hasardspelsyndrom
Den kliniska diagnosen kallas för hasardspelsyndrom.
– Man spelar för att fly något och få lugn och ro, men även på grund av möjligheten att vinna pengar. Det ger en kick på samma sätt som vid övriga missbruk, säger Tügel.
I nuläget klassas spelmissbruk som ett substansmissbruk från att tidigare ha betraktats som en impulsstörning. Tügel ser utvecklingen som positiv.
Hur kan man upptäcka om en närstående har problem?
– Om det lånas pengar. Det handlar ofta om pengar. Om man en vecka efter lönen måste låna pengar eller be om förskottslön, eller att man inte följer med kompisar ut.
Personer som lider av hasardspelsyndrom kan även lida av andra former av beroende.
–Det är både och. Det finns en grupp spelberoende som har andra former av beroende eller psykisk ohälsa. Den gruppen har ökat som hjälpsökande. Sedan finns det också en grupp som är spelare.
Skuld och skam
– Det bästa är att vända sig till någon hjälporganisation som jobbar med spelberoende. Det är det första steget som är mest jobbigt då det handlar om skuld och skam. Men man är inte ensam. Det är många som lever i den situationen, säger Tügel.
Barn kan vända sig till skolan om barnet känner ett förtroende.
– Ofta är barnen rädda för konsekvenser om vad som kan hända med mamma och pappa om man berättar, säger hon.