VR redo för konkurrens om tågpassagerarna
Må bästa operatör vinna, VR fruktar inte konkurrens, tvärtom, försäkrar vd Rolf Jansson. Huvudsaken är enligt honom att alla aktörer startar från samma streck och att konkurrensutsättningen är väl planerad och transparent.
Säg VR och det väcker känslor. Rutter, tidtabeller och punktlighet har de allra flesta en åsikt om. Under sommaren och hösten har också Helsingforsregionens trafik HRT:s beslut att slopa biljettförsäljningen på lokaltågen och biljettautomaterna på stationerna fått känslorna att svalla.
Höstens politiska debatt om en konkurrensutsättning av persontrafiken på järnvägen har även den delat meningarna. Regeringen och oppositionen har varit av diametralt olika åsikter om ifall konkurrensutsättning är bra och om huruvida den nu förverkligas på ett vettigt sätt eller inte.
VR:s vd Rolf Jansson tar det ändå lugnt. Han har förståelse för alla de argument som förts fram i debatten, men framför allt är han övertygad om att järnvägstrafiken i Finland och med VR står sig i konkurrensen med andra marknader och andra aktörer.
Vid det möte om konkurrensutsättningen som Kommunikationsministeriet och HRT stod värd för i början av oktober deltog 125 personer från cirka tio olika järnvägsbolag. Finland har en annan spårbredd än järnvägarna i Mellaneuropa, men det är inget problem för ett bolag som vill etablera sig i Finland, konstaterar Jansson. Också de tekniska systemen varierar från land till land och stora globala aktörer har resurser att satsa och att anpassa sig efter lokala förhållanden.
– Intresset för lokaltrafiken är stort, det görs 60 miljoner resor per år så det blir något av en skönhetstävling när man väljer vem som ska sköta trafiken, säger han.
Vill göra pengar
Att lokaltrafiken ska konkurrensutsättas har stått klart redan innan Kommunikationsministeriet presenterade sitt lagförslag, HRT gick in för att förbereda sig för konkurrens redan 2014. Det innebär att också VR haft tid att planera för situationen. I det paket som ska gå i bräschen för öppen konkurrens om ett par år ingår också närtrafikstågen till Lahtis och Riihimäki.
Jansson konstaterar att VR har en stark position i passagerartrafiken i dagsläget och att det ger en bra utgångspunkt när konkurrensen börjar.
Men att bara satsa på att köra de lönsamma rutterna kring de tätt befolkade områdena går inte. Trafiken ska hållas i gång i hela landet och hålls inte rälsen i skick fungerar järnvägstrafiken inte.
– Mest passagerare finns på sträckan mellan Helsingfors och Tammerfors och där skulle flera aktörer säkert gärna sätta in konkurrerande avgångar. Men det fungerar inte så, det finns en skyldighet att upprätthålla trafik också i sådana delar av landet som är glest befolkade, det är en viktig fråga att lösa. De företag som vill etablera sig här vill göra pengar, inte kommer de av godhet, säger han.
Att öka trafiken på banavsnittet till Tammerfors skulle dessutom kräva ett tredje spår och bättre kapacitet på Helsingfors bangård, påpekar han.
Spelregler behövs
Jansson radar upp siffror som stöd för sina uttalanden. Av de förseningar som uppstått i järnvägstrafiken under pågående höst beror nästan två tredjedelar på problem i rälsen, av den återstående tredjedelen beror hälften på externa faktorer som till exempel älgkrockar eller nedfallna träd. Endast de återstående förseningarna beror direkt på VR:s verksamhet. Finlands satsar omkring 30 miljoner euro per år på köpt trafik, medan motsvarande summa i Sverige och Norge överstiger 300 miljoner.
– Det gäller att säkerställa trafiken över hela landet. I Sverige har man till exempel goda erfarenheter av lokala myndigheter som köper järnvägstjänster.
Nu väntar VR och Jansson på detaljer kring villkoren för konkurrensutsättningen. De utvecklas i arbetsgrupper och är nyckeln till hur framtiden ser ut, konstaterar han. Spelreglerna är viktiga, till exempel då det uppstår störningar i trafiken. Vem ska till exempel köra först när det är problem med räls eller med teknik?
Ett av målen med konkurrensutsättningen är att öka järnvägstrafikens andel av passagerartrafiken. Andelen ligger nu på drygt 5 procent och VR räknar med att det går att höja den till omkring 6 procent i en nära framtid. Ska andelen växa ytterligare krävs investeringar i räls och i köptrafik.
– Det är en utopi att tro att konkurrens i sig skulle säkerställa att andelen växer, säger Jansson.
Två procent på tågen
Godstrafiken på de finländska spåren har varit öppen för konkurrens i tio år och vid årsskiftet öppnades den också för trafiken mellan Finland och Ryssland. Några direkta paralleller mellan godstrafik och passagerartrafik vill Jansson inte dra. Godstrafiken kräver främst lok av den som vill frakta godsvagnar, behoven och volymer förändras på kort sikt och trafiken sker främst nattetid. Passagerartrafiken kräver hela tåg och tidtabellerna är fastare. Förutsättningarna är olika, liksom trafikmängderna, påpekar han.
Ett av sommarens och höstens stora tågsamtalsämnen har varit slopandet av biljettförsäljningen på lokaltågen. VR sköter lokaltrafiken för HRT:s räkning och beslutet att sluta med biljettförsäljningen gjordes av HRT redan år 2014. I HRT:s närtrafik såldes mindre än två procent av biljetterna på tågen och konduktörerna finns kvar, de har nu tid med betydligt fler kundkontakter och tid att hjälpa passagerarna med resväskor, barnvagnar och tidtabeller, sådant det kunde vara svårt att hinna med förr.
– Fjärrtågen är våra och på dem kan man fortfarande köpa biljetter av konduktörerna. I VR:s egen närtrafik gick vi över till samma modell som HRT för att undvika olika modeller inom samma segment.
Konkurrensen om passagerartransporterna är hård. Bussar och bilar tävlar med tågen på kortare sträckor som till exempel just till Tammerfors. Men i år har VR för första året på länge upplevt något som Jansson betecknar som en otrolig tillväxt. Årets två första kvartal ökade koncernens omsättning med 7 procent trots sänkta biljettpriser. Under perioden januari-september var tillväxten i fjärrtrafiken 8 procent och lönsamheten var bra. Jansson ser fram emot ett rekordår för VR:s del. Bolaget är redo för konkurrensutsättningen.
– Lönsamheten är ett tecken på god konkurrenskraft. Må bästa operatör vinna, ler Jansson.