Hufvudstadsbladet

Gammal konstform

- TEXT: NINA WECKSTRöM ninaehweck­strom@gmail.com FOTO: LEIF WECKSTRöM

●●I Finland var keramiska bruksförem­ål ytterst sällsynta så sent som på medeltiden, och förekom endast i de mest förmöga familjerna.

●●Småningom kom tyskt stengods och holländsk fajans till Finland.

●●Men det var först när Gustav Vasa, som grundade Helsingfor­s 1550, engagerade tyska krukmakare för tillverkni­ngen av ugnskakel som den finländska produktion­en av keramiska bruksförem­ål kom i gång i större skala.

●●Innan Rörstrand grundade sitt dotterbola­g Arabia 1873 fanns flera fajansfabr­iker i Finland men det var först genom Arabia som serietillv­erkning av hushållspo­rslin fick fart.

●●Enligt en undersökni­ng gjord 1965 av Tuuli Ervola gällande 1870-talets Helsingfor­s ägde en arbetarfam­ilj i medeltal en handfull keramiska tallrikar, några kaffekoppa­r och ett par fat.

●●Samtidigt fanns det tjänsteman­nafamiljer som hade 120 tallrikar, 36 kaffekoppa­r och 36 tekoppar. öron på en robot i keramik, snapsglase­t som ben på en grön kanin.

– Det är spännande och krävande att hantera befintliga föremål och låta processen föra. Jag har vanligen en klar bild av vad jag ska göra men det slutliga resultatet lever med skeendet.

Eftersom Liimataine­ns fantasier inte känner några gränser ger det pågående arbetet med en skulptur idéer till och infallsvin­klar för nya föremål och senare projekt.

– Men den röda tråden är att hålla mig till ett tema som jag utvecklar och behandlar på nya sätt. En ny skulptur är med andra ord följden av en tidigare.

Man kan se två tydliga teman i Liimataine­ns konst, dels de mer stramt hållna djurskulpt­urerna i svart eller vitt med gyllene horn, dels de mer lekfulla figurerna med runda former.

Figurerna påminde tidigare om robotar men de nyaste alstren har antagit en ny skepnad som ändå är igenkännba­r i stil och väsen.

– Keramikkon­st är både fortlöpand­e och föränderli­g utveckling. För mig är det viktigt att jag kan stå för min konst, jag ska själv vara nöjd.

Drömmen om en metrostati­on

Liimataine­ns figurer är ungefär femtio centimeter höga och kräver visst rum för att både få plats och komma till sin rätt.

– Storleken är lite problemati­sk för stora figurer kräver också stora brännugnar. Så nu leker jag med tanken på att skapa tredimensi­onella reliefer att ha på väggen. Egentligen är min dröm att få gestalta en hel metrostati­on.

 ??  ??
 ??  ??
 ??  ??
 ??  ??
 ??  ??
 ??  ??
 ??  ??
 ??  ??
 ??  ??
 ??  ??
 ??  ??
 ??  ??
 ??  ??
 ??  ??
 ??  ??
 ??  ??
 ??  ??
 ??  ??
 ??  ??
 ??  ??
 ??  ??
 ??  ??
 ??  ??
 ??  ??
 ??  ??
 ??  ??
 ??  ??

Newspapers in Swedish

Newspapers from Finland