Gammal konstform
●●I Finland var keramiska bruksföremål ytterst sällsynta så sent som på medeltiden, och förekom endast i de mest förmöga familjerna.
●●Småningom kom tyskt stengods och holländsk fajans till Finland.
●●Men det var först när Gustav Vasa, som grundade Helsingfors 1550, engagerade tyska krukmakare för tillverkningen av ugnskakel som den finländska produktionen av keramiska bruksföremål kom i gång i större skala.
●●Innan Rörstrand grundade sitt dotterbolag Arabia 1873 fanns flera fajansfabriker i Finland men det var först genom Arabia som serietillverkning av hushållsporslin fick fart.
●●Enligt en undersökning gjord 1965 av Tuuli Ervola gällande 1870-talets Helsingfors ägde en arbetarfamilj i medeltal en handfull keramiska tallrikar, några kaffekoppar och ett par fat.
●●Samtidigt fanns det tjänstemannafamiljer som hade 120 tallrikar, 36 kaffekoppar och 36 tekoppar. öron på en robot i keramik, snapsglaset som ben på en grön kanin.
– Det är spännande och krävande att hantera befintliga föremål och låta processen föra. Jag har vanligen en klar bild av vad jag ska göra men det slutliga resultatet lever med skeendet.
Eftersom Liimatainens fantasier inte känner några gränser ger det pågående arbetet med en skulptur idéer till och infallsvinklar för nya föremål och senare projekt.
– Men den röda tråden är att hålla mig till ett tema som jag utvecklar och behandlar på nya sätt. En ny skulptur är med andra ord följden av en tidigare.
Man kan se två tydliga teman i Liimatainens konst, dels de mer stramt hållna djurskulpturerna i svart eller vitt med gyllene horn, dels de mer lekfulla figurerna med runda former.
Figurerna påminde tidigare om robotar men de nyaste alstren har antagit en ny skepnad som ändå är igenkännbar i stil och väsen.
– Keramikkonst är både fortlöpande och föränderlig utveckling. För mig är det viktigt att jag kan stå för min konst, jag ska själv vara nöjd.
Drömmen om en metrostation
Liimatainens figurer är ungefär femtio centimeter höga och kräver visst rum för att både få plats och komma till sin rätt.
– Storleken är lite problematisk för stora figurer kräver också stora brännugnar. Så nu leker jag med tanken på att skapa tredimensionella reliefer att ha på väggen. Egentligen är min dröm att få gestalta en hel metrostation.